I morse, när man vaknade till detta, kändes det onekligen mer som februari än slutet på april. Snön försvann hyfsat snabbt men solen höll sig kvar. Sen snöade det bara lite under dagen… Min tanke igår var att åka till Borås BK och träna ikväll, när jag anade av väderprognoserna att det skulle bli hyfsat väder. Dock körde jobbet ihop sig så det blev lite för sent att åka iväg och det fick bli träning på hemmaplan men det funkar ju det också.
Det stör mig att jag oftast är för feg för att köra med Maro lös här hemma. Det känns ganska paradoxalt att jag kan ha honom lös på klubben, bland andra hundar, utan att han bryr sig nämnvärt men här hemma är han oerhört fokuserad på ALLT som rör sig i omgivningen. Troligen skulle han få betydligt bättre fokus på mig om han inte var kopplad men vägen spökar i min hjärna… Trist, men som den lilla ordningsman han är misstänker jag att det kommer förbli så. Eller vi kanske ska övergå till att enbart träna hemma på tomten kvällar och helger med hyfsat väder när det rör på sig i omgivningen. Då kanske han tröttnar till sist?
Men det finns ju en hel del som funkar att träna med hund i snöre också. Typ linförighet, och framförgående. 😛 Kryp funkar ju också, även det blir lite rörigt med koppel. Där har vi rätt mycket kvar för att få flyt i det men det går sakta framåt.
När vi var klara stod Karlsson innanför dörren och hoppade jämfota och tjöt av förväntan, avundsjuka och träningslust så naturligtvis tog jag en sväng med honom också. De där konskicken börjar han gilla skarpt och springer dit på eget initiativ om han får en chans. Kunde kanske ha blivit bra om vi kommit till elitlydnaden någon gång, men det är ju användbart även i rallyn.
Han vet ju att jag kastar rätt uselt men bollar i snöre brukar jag iaf få iväg en bit och han vet ungefär hur långt. 😛 Ikväll fick jag tag på ”fel” boll med snöre och varenda gång kom Karlsson fram till beräknad landingspunkt innan bollen landade tre meter bakom honom. Nåja, han var nästan lika lycklig ändå och den var ju go att kampa med. 🙂
Avslutningsvis så funderar jag lite på det där med terapi igen. Idag såg jag ett inlägg om en Kong Funzler på Instagram. Tydligen mycket uppskattad kelpieleksak.
Jag googlade självklart och när jag läste att det var pip i den drog jag en lättnadens suck och konstaterade att jag inte ”behöver” köpa en sån. Maro gillar ju inte pipar, han vill ha döda leksaker.
Karlsson gillar pipar men vi har ett bra lager så han behöver inte heller någon Funzler bestämde jag, och sen kände jag mig jätteduktig. 😛
Däremot vill Maro ha en Kong Bounzer, i stl S. Tyvärr verkar det inte gå att få tag på mindre än M och den är rätt … stor, men vi letar vidare.
I förmiddags hittade jag liten Karlsson så här i soffan. Han är rätt söt när han sover, även om han öppnade de mörkbruna när jag kom in i rummet. 🙂
vallterrier.com 