Oftast blir det (lydnads)träning med sällskap på söndagarna nu för tiden men som tur är så finns det väderleksprognoser. När jag konstaterade att det utlovades snö till söndag försökte jag styra om det hela till lördag, och spårträning. Jag lyckades! 🙂
Maro fick sig två fältspår, med olika spårläggare! Wow! Det första gick på stubbåker (med en del vildsvinsspillning, enligt googles bildsök). Han skötte sig ganska bra tycker jag, även om han fortsätter att noppa åt sig ”pluttar” som Harry Hare och Bambi lämnat efter sig. Vildsvinsbajset kollade han upp en gång och sen var det klart.
Spår nr två gick på annan plats och på mycket välgödslad åker. Gödslad i höstas iofs så det var nog ganska ”urlakat” men ändå lite nytt för chokladtomten. Första sträckan var han lite lätt förvirrad men det roliga var att när vi kom till första vinkeln tände han till och sen gick det mycket bättre, och man blir ju lätt lite luddig i kanten när man käkar baconost efter att ha hittat slutapporten på spår nr 2. 🙂
Karlsson var med som coach och sällskap men fick ta sig an stubbåkerspåret när Maro var klar. När jag selade på tyckte jag att selen var lite fluffig och började fundera på om Karlsson hade krympt. Det visade sig att det var Maros sele. 😛 Det finns kanske vissa nackdelar med att ha allt i samma färg, dvs turkos? Men … det var inte långt till bilen så det var bara att byta till en i rätt storlek. 🙂
Vid det laget fanns det fyra spår att välja på. Spårläggaren x2, mitt spår och Maros spår. Karlsson hade nog lite problem att bestämma sig, men runt kom vi och pinnarna (som jag för en gångs skull kommit ihåg att lämna) hittade han också.
Medan spår nr 2 låg till sig fick jag hjälp med ett par budföringar och en platsliggning. Budföringarna strulade lite men det drar jag inga stora växlar på. Den riktiga höjdpunkten var dock platsen, tillsammans med Like. Han avgudar ju Like (det är inte helt ömsesidigt) men när jag sa ”plats” damp han ner med hakan i backen utan att tveka. Sen lyfte han huvudet ett par gånger men jag ”snackade” ner honom. Några tendenser att resa sig kunde jag inte se utan det var nog mest något ljud han försökte lokalisera när han lyfte huvudet, den lilla ornitologen. 😛
När jag kom tillbaka och hade fått på kopplet ville han gärna fram till Like igen, vilket han självklart inte fick, men det var jätteskönt att han låg så lugnt och jo, det var både tid och avstånd den här gången. 🙂
Mycket riktigt så har det snöat ganska mycket under natten, iaf här på ”fjället”, och nu vräker snön ner igen så jag är jätteglad att det blev träning igår. Tyvärr ser det ut som om lappmöglet ska ligga kvar hela veckan. Hoppas det skärper till sig till nästa helg.
Dagens pyssel inomhus innebar att jag återfann ett par, uppenbarligen, saknade leksaker som hundarna fick låna en stund. Maro bestämde sig dock för att pulvrisera den rosa apporten, som är från valptiden, och Karlsson försökte döda snörena på ”bläckfisken” så lyckan blev inte så långvarig innan de togs i beslag igen. 😛
Idag har det inte blivit någon träning (än) utan mest inomhuspyssel och hundarna har haft vilodag, dvs koppelpromenad med husse. 😉 När jag tog fram trimbordet, som vi använder när vi klipper klor, var han snabbt på det Maro, men ville gärna ha lite hjälp att komma upp.
vallterrier.com 