Det är helt obegripligt hur min lilla söta kelpie kan förvandlas till ett sådant veritabelt monster ibland?! 😛 Karlsson ser nog ungefär likadan ut men av någon märklig anledning har han oftast rumpan mot mig i de här lägena så jag ser sällan hans söta små gaddar.
Det är ytterst sällan Maro ens nuddar Karlsson, som oftast håller sig ganska stilla, men OM Maro lyckas reta upp Karlsson så pass att Karlsson gör en liten attack är lyckan fullständig. Då tror Maro att han äntligen ska bli jagad av sin bror men bror stannar oftast efter ett par meter, när kelpien redan ligger i omloppsbana – runt sig själv. Om vi befinner oss i skogen parkerar sig Karlsson vid närmsta gran och betar bark samtidigt som han lugnt iakttar spektaklet. 🙂
Bilderna är dagsfärska och rätt kassa. Kraftigt beskurna iPhonebilder liksom, hur bra kan det bli? 😐 Någon gång måste jag föreviga detta med finkameran, men tills dess – håll till godo. 😛
Han ser sannerligen skräckinjagande ut.