Det börjar dra ihop sig till pelargonväckning och som alltid den här årstiden (och på hösten) florerar det mycket frågor i div pelargongrupper på Facebook.
När, om, hur, var?
Man kan snabbt konstatera att var och en blir salig på sin tro och att det mesta verkar fungera. 😛 Den ena hävdar bestämt att man ska ta sticklingar med en vass kniv, ta bort si och så många blad, plantera i såjord och sen plantera om si och så, och… En annan hävdar att inget annat än cocos”jord” fungerar. En tredje hävdar … något annat. När jag läser så kommer jag fram till att jag gör allt, eller åtminstone det mesta, fel men det verkar fungera rätt bra ändå. 😉 Så här ser det ut i sovrumsfönstret där sticklingarna har frodats sedan i augusti-september.
Jag tar sticklingar med sekatör och planterar direkt i pelargonjord eftersom jag vet att jag är för lat, eller har något roligare för mig (träna hund?) än att plantera om sticklingar var tredje vecka. Men nu, snart, ska de få riktiga krukor, och mer pelargonjord. Och så ska de beskäras (med sekatör!) så att de grenar sig och blir kraftiga till sommaren. Förhoppningsvis. Än är vi inte där men jag känner onekligen ett visst hopp. Den här vintern har jag dessutom kommit ihåg att vattna dem då och då vilket de uppenbarligen tyckte var kul. 🙂