Den där chokladtomten som bor här har ju en del egenheter som jag inte blir riktigt klok på. Just den jag tänker ta upp här och nu har jag väl iofs delvis en bra förklaring till, men det är ändå långtifrån klarlagt varför han gör exakt som han gör.
Men vi tar det från början. Det där med uppletande blev ju ganska snart en käpphäst. Efter ett par träningstillfällen, när han var riktigt liten, insåg han att det inte alls var nödvändigt att lämna hittegodset till matte. Det var ju mycket roligare att lattja runt med prylarna på egen tass. 😛
Jag övergick snabbt till att träna avlämnande av saker inomhus, på begränsade ytor; både genom organiserad träning med vanliga uppletandeföremål och genom att uppmuntra spontana avlämanden av saker. Utomhus har jag hållit mig till att lägga saker synligt i en hög och låta honom hämta (och just nu inser jag att det var lääänge sen). Men hur som helst; inomhus har han utvecklat detta till helt oanade nivåer.
Varje gång jag kommer in genom ytterdörren i köket (och det blir några gånger på en dag när man är rökare) ska han ge mig något, och det är här urvalsprocessen kommer in. Det är inte så att han tar det som ligger närmast. Åh nej… Han kan ligga på sin fäll omgiven av tuggben och bollar men efter en snabb och kritisk granskning kan han mycket väl bestämma att inget av det duger just den gången och far iväg för att hämta något annat, gärna i ett annat rum eller under ett skåp eller…
Ibland duger faktiskt något av det som finns i närområdet men det är ändå inte slumpen som avgör utan han väljer noga. Ibland blir det ett tuggben, ibland blir det en boll och ibland blir det snuttefilten, eller något annat (eller en oumbärlig del av mina favoritskor, jodå det har hänt!).
Han har även vidareutvecklat konceptet till att gälla när jag sitter i TV-fåtöljen. Då kommer han och dumpar saker på mig så att jag till sist sitter där omgiven av bollar och tuggben samtidigt som han ligger i soffan och sover. 🙂
Visst får jag skylla mig själv, jag har ju som sagt uppmuntrat det, men just den här urvalsprocessen fascinerar mig onekligen ganska mycket. 😀
Här några exempel: alla är tagna under en och samma förmiddag. 🙂
Ha! Ha! De är roliga, våra små djur.