Egon och hans vänner…

Ja varför inte fira 10-årsdagen av stormen Gudrun med en ny storm – Egon? För en gångs skull hade SMHI rätt och det blev faktiskt en storm av klass 2-varningen. Det har ju varit lite si och så med det annars men ingen är väl gladare än jag när de har fel.

Det blåste upp rejält i går eftermiddag. På kvällen tog det i ordentligt och Maro tyckte det var en usel idé att kissa utomhus innan vi gick och la oss. Karlsson har ju varit med förr och tog det med samma ro som han tar det mesta med.

Här agerade han vindmätare i samband med stormen Per i januari 2007. När Gudrun härjade var han möjligen påtänkt men han föddes inte förrän i slutet av samma år.

Nåja, vi har kommit ganska lindrigt undan. En vindskiveplåt på ladugården och några ommöblerade/trasiga takpannor på altanen får man väl ta. Ett litet strömavbrott i natt har det tydligen varit men det enda vi märkte av det var min blinkande klockradio i morse. (JA, jag börjar närma mig 100 och använder fortfarande klockradio och så pratar vi inte mer om det! 😉 )

Min favoritsyrén har i och för sig ”vissnat” under helgen men det kan jag inte skylla på Egon eftersom den vissnade redan i fredags kväll. Förmodligen kan vi skylla det på lång och varaktig söndring. Den har levt på övertid i ungefär 22 år, ända sedan vi vräkte ett gammalt altantak bestående av järnbalkar och korrugerad plast över den – helt övertygade om att den inte skulle överleva, men det gjorde den. Det finns lite kvar, till höger och vänster typ, men det blev ett rejält hål i mitten, sett från altanen. 😦

Igår förmiddag friskade det också i ganska rejält, kombinerat med snö. Maro insåg att hans öron är uselt konstruerade för dylikt väder och tyckte vi skulle utnyttja reglerna i konsumentköplagen för en reklamation. Han önskar byta till samma modell som storebror fast i chokladbrunt. 🙂

Igår kväll roade vi oss med att träna stadga i ”ligg”. Jag studsade (nåja…) runt i diverse ”funny walks”, slängde leksaker omkring honom, drog en potentiell kamptrasa fram och tillbaks över ryggen på honom och använde storebror som störning. Han var förvånansvärt duktig med tanke på att vi inte gjort något sådant tidigare. Vi körde en repris ikväll, med lite högre svårighetsgrad och jodå, han får godkänt även om han inte motstår riktigt alla frestelser – än. 🙂 (Nej, benen är inte en meter långa. Kameran ljuger.)

I morse, när resten av familjen sov sin skönhetssömn..

…roade jag mig med att försöka lära mig lite mer om mitt macro-objektiv. Jag går från klarhet till klarhet, även om det är långt kvar. 🙂

Jag har även hunnit trimma terriern, åtminstone så pass att han inte ser ut som om han reser ragg konstant. Kan ju vara trevligt att ha en hyfsat välvårdad hund när vi ska tävla rally på fredag. Som vanligt försökte han pussa sig ur situationen men jag gick inte på det den här gången heller. 🙂

Nu stundar årets första femdagars arbetsvecka. Det blir tufft…