Lagom (o)lydig lägrehund på läger

I helgen hade vi miniläger på klubben. En trevlig tillställning från fredag till söndag med husvagn och hela kitet. Vi var ett 20-tal personer som startade med planering och middag på fredagen även om det blev lite ”10 små negerpojkar” av det hela innan helgen var över. De flesta bodde hemma men vi var några tappra som övernattade i stuga och husvagnar. Så mycket fotat blev det inte. Lördagen bjöd på bra fotoväder men eftersom fotografen smakat på rödvinet och löst värdsproblem (eller nå’t) halva natten hittade inte kameran ut ur husvagnen. På söndagen vräkte regnet ner så då blev det bara några stackars bilder för att på något sätt ha helgen dokumenterad till klubbhistoriken. Tre iPhone-bilder var annars vad jag fick ihop för privat bruk. 😳

Lördagen började med bitande kyla (nåja, -2 typ men man är ju inte van) och en något annorlunda utsikt än vad man är van vid från sommarlägren. Som tur var hade jag kollat väderleksprognosen och lagt lite extra energi på att leta fram långkallingar, mössor och vantar.

131022A131022B

På lördag förmiddag körde vi lite lydnad och budföring och på eftermiddagen bar det iväg ut i sökskogen. Eftersom vi var rätt många bad jag att få ett tävlingsmässigt upplägg. Rutan var helt ny för både mig och Karlsson vilket ju var en fördel i sammanhanget. Jag var alltså inte med och vallade och träningskompisarna fick äran att placera ut tre figuranter, precis som på tävling. Enda skillnaden mot tävling var att figuranterna fick, och skulle, belöna.

På första skicket drog Karlsson rakt ut i ca 20 meter och sen iväg kraftigt åt höger. Han lyssnade inte när jag ropade och efter en liten stund (som kändes som en evighet) började han skalla – längst bort i rutan?! Jag och ”domaren”, som även är domare på riktigt, traskade iväg och mycket riktigt; han hade fått sista figuranten i vind och dragit direkt dit. Inte optimalt men sådant som naturligtvis händer även på tävling, framför allt i lägre klass kan jag tänka mig där figuranterna ju ligger ganska tätt. Trots att det tog (ytterligare) en evighet för mig att ta mig dit pga tokigt vägval och allmän trötthet så mattades inte skallet det minsta. Mycket positivt! En nyttig erfarenhet för mig också, som ledde till ett antal funderingar och frågor som i sin tur genererade en del regelboksläsande och diskuterande på kvällen. Då var dock rödvinet konfiskerat som tur var. 😉

Nåja, tillbaks till sökrutan. På andra skicket tog han figurant nummer två (som väl egentligen borde ha varit nummer ett) och på tredje skicket tog han figurant nummer tre (som borde ha varit nr 2). Cirka fyra minuters effektiv söktid klockades vi på och maxtiden är åtta minuter så ur den synvinkeln kändes det helt ok. Domaren gav oss betyg åtta. 🙂

Note to self 1; OM djuret drar iväg och tar en figge längre fram i rutan; glöm inte att även första hörnet ska sökas av! Där rök en poäng.

Note to self 2; få ordning på transporterna tillbaks till stigen. De var en aning stökiga och där rök den andra poängen.

På kvällen, när domaren läste regelboken ”mellan raderna” så halkade vi ner på en sjua.

Note to self 3; låt inte domaren läsa regelboken alltför noga innan betyget sätts. 😉

På söndagen körde vi sök på förmiddagen, i samma ruta. På grund av älgjakten var det den enda mark vi kom åt. Lite spännande att se vad han skulle göra med tanke på erfarenheterna från dagen innan?

Mycket riktigt – på första skicket drog han iväg precis som dagen innan när han hittade första figgen, men … han lyssnade på min muntliga korrigering och tvärvände. Skickade om och han drog iväg och tog hörnet med marginal. Bakåt. Jag var tvungen att kalla in, och han tvärvände. Åtminstone nästan. 🙂 På tredje skicket från samma punkt slog han framåt och hittade figuranten. Bingo! Och dagens lilla överraskning var att han inte fick någon belöning hos figuranten! WHAT? sa han, men transporten till stigen blev betydligt mer organiserad när det inte fanns några leksaker att hålla ordning på. Han var dock inte det minsta tveksam till nästa skick, och se där fanns det ju leksaker! Sen gick han som tåget, typ, med tomskick, flying och hela paketet och fick till sist en närafigge på ingång och som avslutning en springande figurant med direktbelöning. Jag tror vi var överens om att det var ett riktigt roligt pass. 🙂

På söndagen fick jag också, än en gång, se att det inte alltid är lyckat med en ”för” lydig hund i söket. En hund med några SM-medaljer i bagaget (dock ej i sök) missade två figgar pga att husse ropade precis när den var på väg att markera. Då valde den husse istället för figuranten. Samma sak såg jag hända även på tävlingen jag kollade på för ett par veckor sedan. På den punkten känns det som om Karlsson är lagom olydig. Har han figurant i näsan så struntar han i mig och har han ingen figurant i näsan så kommer han in, åtminstone ibland. 😉

På eftermiddagen körde vi markeringsövningar på ett par dolda figuranter i skogen vid klubben. Inte heller det var några som helst problem.

I november är det två år sedan vi började träna sök. För tre månader sedan hade vi inte ens kommit i närheten av att testa fastrullen och jag var på god väg att ge upp . I morgon är det exakt tre månader sedan han fick prova en skallmarkering för första gången och nu läser jag tävlingskalendern! Kan inte sluta fascineras över vilka framsteg vi gjort, både han och jag, sen vi hittade rätt knapp att trycka på. 🙂

131022CJag är grymt tävlingssugen och var det inte för att tävlingssäsongen snart är slut och risken för iskalla platsliggningar är överhängande så hade jag anmält NU. Men … jag försöker hålla mig i skinnet till våren och slipa till det hela ytterligare under den snöfria vintern som jag har beställt. 😉 För visst finns det massor av detaljer att jobba på men att han har förutsättningar att fixa ett lägresök tvivlar jag inte längre på, sen kan ju vad som helst hända på tävling, naturligtvis.

Sen var lägret över och det var bara att åka hem och packa upp alla blöta saker, hänga skunkar och andra mystiska föremål på tork och röja ur husvagnen. Det blev en mycket trevlig helg och jag hoppas verkligen att det blir repris till våren, och till hösten, och till… 😉

 

4 reaktioner på ”Lagom (o)lydig lägrehund på läger

  1. Nästa gång tycker jag du ska hälla i domaren rödvinet först, och sedan själv tolka regelboken!
    Verkar har varit en himla kul helg – trots frost !?! (det var det länge sedan man såg. Som tur är).

    • Med facit i hand borde vi ha läst regelboken på fredagkvällen. Då hade betyget varit i klockren 10:a, eller 11:a. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s