Blixtar & dunder (under soffbordet)

Även om busvädret igår mycket väl hade kunnat innehålla åska så var det inte på himlen det blixtrade och dundrade igår kväll.

På kvällen rök hundarna ihop på något som åtminstone lät som allvar. Det var första gången på sju år och himlar var rädd man blir. Jag är ju inte direkt van vid hundslagsmål numera.

Jag och husse satt och tittade på TV och hundarna uppehöll sig runt soffbordet någon meter ifrån mig, halvt skymda av julgranen. Rätt vad det var vrålade båda till rejält och det blev ett himla spottande och fräsande. Jag for upp med några väl valda svordomar och fick tag i Iza.

Ingen hund blev skadad iaf och båda, men framför allt Karlsson, var rätt spaka en lång stund efteråt. Iza förmodligen pga min reaktion. Karlsson tog förmodligen illa vid sig av hela händelsen.

Då kan man ju undra vad som hände?

Att de skulle ryka ihop så om ett tuggben el liknande har jag mycket svårt att tro.

Den mest kvalificerade gissningen är att Iza av misstag lyckats trampa på Karlsson, eller gjort något annat som gjorde ont, utan att mena det. Då sker det nämligen en mindre atomexplosion i hjärnan på terriern. Han blir helt vansinnigt arg på en tiondels sekund, och släpper det lika fort direkt obehaget upphör. Igår fick han dock lite överraskande gensvar av förvånad schäfertant. Det var nog nyttigt egentligen för hon är rent generellt på tok för snäll och tillåter mer än vad som är bra.

Jag har varit med om ett liknande beteende från honom en gång tidigare. Då var det stackars Tarrak, Karlssons idol, som höll på att få på pälsen. Som tur var var de båda kopplade. Den gången berodde det på att jag stod på Karlssons tass! Så fort jag klev av tassen var han sitt gamla vanliga goa jag. Inga kvarstående aggressioner där inte. 🙂

Igår var han dock inte riktigt på det klara med hur han skulle hantera situationen. Iza, som om möjligt glömmer fortare än Karlsson, gick och la sig i sin bädd. Han smög runt och ville ta kontakt men visste inte riktigt hur. Han t o m tog en leksak som han var på väg att lägga hos henne i biabädden, eller om han försökte bjuda upp till lek, men vågade inte riktigt fullfölja.

Idag så verkar allt vara glömt. De sover i samma bädd igen och allt är frid och fröjd. Tack och lov… Förhoppningsvis kanske Karlsson lärde sig att Iza också har en gräns för hur man får bete sig. Den passerade han igår och kanske han kommer ihåg det?

En reaktion på ”Blixtar & dunder (under soffbordet)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s