För sju år sen idag…

…föddes det en liten påg i Malmö. En liten andra advents-påg närmare bestämt, av rasen borderterrier, hos kennel Öresund.

Det visste jag inte då, och ärligt talat visste jag inte ens att det var en borderterrier jag skulle ha, men livet bjuder på tvära kast ibland, på både gott och ont. I det här fallet enbart på gott! 🙂 (Den som vill veta hur det kom sig att det blev en borderterrier kan läsa här: https://vallterrier.wordpress.com/artikel-btb-2008/ )

Sex veckor senare hade livet och verkligheten kastat runt mig och husse några varv och vi satt på ett köksgolv i Malmö hos världens goaste uppfödare. Jag blev handlöst förälskad i det här lilla knytet. Den förälskelsen har hållit i sig även om knytet nu är något större och betydligt mer strävhårigt. 🙂

121204C

Två veckor senare flyttade han hem till oss. Vintern var ungefär som den här verkar bli – kall och snörik.

121204D

Mycket har hänt sen dess. Betydligt mer än vad jag någonsin kunde ana, framför allt på tävlingsfronten. Vi har upplevt mycket roligt tillsammans på de här sju åren och jag hoppas verkligen på minst lika många år till.

Några dagsfärska bilder då. Snön faller i princip oavbrutet och ingen av oss är särskilt imponerad av det, men är det födelsedag får man ju ändå släpa ut finkameran. Något knas med inställningarna var det dock som fingrarna inte förmådde fixa i kylan.

121204A

121204B

121204H

Och när jag ser den här bilden inser jag att han nog gärna skulle vilja ha en Stålmannen-dräkt istället för ett töntigt Hurtta-täcke. 🙂

121204I

Nu blev det inte någon Stålmannen-dräkt i födelsedagspresent, men en röd bläckfisk fick duga.

121204E

121204F

För tillfället har bläckfisken rast men framåt kvällen ska födelsedagsbarnet få avsluta slakten. Den här sortens leksaker blir aldrig gamla och därför bjuds de bara på födelsedagen och julafton.

Jag är så oerhört tacksam för denna underbara lilla hund som ställer upp på alla mattes konstiga infall. Trots den något ruffa utsidan har han ett hjärta av guld och försöker (nästan) alltid göra sitt bästa. En fantastisk liten kamrat helt enkelt!

Via facebook blir man dock påmind om att livet är skört och att man ska vara tacksam för varje dag man får ha sina fyrbenta vänner hos sig. Bara de senaste dagarna är det flera vänner som tvingats låta sina hundar somna in. Vissa vid alldeles för unga år. Tårarna rinner bara jag tänker på det… Att jag fått ha hans storasyster i snart 13 år är en ynnest, men det tar vi en annan dag.

Nu ska jag fundera ut någon smaskig hundtårta vi kan bjuda på ikväll. 🙂

GRATTIS KARLSSON!