Jag vs. vintern (och en massa bilder)

Jag är ju, som möjligen framgått någon gång tidigare här i bloggen, mycket tveksamt inställd till det här med snö. Det finns nog få saker som genererar så mycket ”för” och ”emot” på FB som snöns vara eller icke vara. Precis som om vi skulle kunna göra något åt det? Det kan vi inte, det vet jag, men hur mycket jag än försöker gilla läget så tycker jag inte om snön numera. Den är för det mesta bara bökig och stökig. Det blir svårt, eller t o m omöjligt, att träna hund – åtminstone vissa delar. Att tina upp/sopa av/skotta loss och sen köra bil har också ett mycket begränsat underhållningsvärde, etc. etc.

Men det där med hundträningen är nog det som suger allra mest. Om vintern fortsätter i den takt den startat så har vi väl gjort vår sista sökträning på 3-4 månader? Därmed är också en ev. tävlingsstart definitivt framflyttad till ”tidigast hösten 2013”. Så sent som för en vecka sen närde jag ett visst hopp om att vi kanske skulle vara klara för en start i lägre till våren? Det förutsatte dock rejält vettiga träningsmöjligheter under hela vintern. Det är ju inte nog med att hundstackar’n har korta ben – han har dessutom en matte som är löjligt förtjust i att se var hon sätter fötterna i skogen och även om hon gör det välter med ojämna mellanrum… Vad som händer när marken, med alla dess fällor, är dold under några decimeter lappmögel vill jag inte ens tänka på.

Fördelar med snön då? Jo, det blir ljusare – jag erkänner.

Och nej – hundarna drar inte in lika mycket grus vilket gör att det blir renare inne – men jag har inte särskilt smutssamlande hundar och det finns både dammsugare och golvmopp så…? Faktum är dessutom att det tar längre tid att ”skrapa” av snön från Karlsson efter en djupsnöpromenad än vad det tar att torka honom ren efter en lerig och blöt promenad. För att inte tala om alla gånger jag måste stanna och massera hans små tassar pga köldkramp.

Det är lite mysigt att plocka fram kameran och fota, åtminstone jämfört med en grå och regnig novemberdag. Men det är ännu mysigare när solen skiner på sommaren…

Efter fyra dagars konstant snöande höll det dock upp idag och solen tittade fram. Vi gjorde ett seriöst försök att få till ett julkort med båda hundarna. Mattes visioner och önskemål infriades väl inte riktigt – skulle man kunna säga. Vi får se om det blir något mer försök?

Efter julkortsfotograferingen körde jag ett race med Karlsson och några latexpiparmedsvans på ”vår” åker. Och vi kan säga som så att… när snön smälter har vi två latexpiparmedsvans att hämta inte så långt från huset. 🙂

Dessutom är det inte enbart positivt med en kamera som bränner av sju bilder i sekunden. 161 bilder blev det kvar när skräpet var bortrensat så ni ska vara glada att det ”bara” är 19 (eller nå’t) här nedanför.

Det var bara i undantagsfall svansen syntes…

Inte undra på att man får is i skägget med den bromstekniken. 🙂

Man kan ju inte vara snygg hela tiden… 🙂