Jaha, då befinner man sig på hotellet ”in the middle of nowhere” utanför Oslo igen. Den här gången är dock inte hotelldöden fullt lika påtaglig eftersom jag har en kollega med mig, så för första gången har jag (vi) faktiskt ätit middag i hotellrestaurangen. Dessutom är Iza med så jag har även sällskap på hotellrummet. Innan middagen tog jag och Iza en rejäl promenad ner till Oslofjorden och gick en bra bit utmed den innan vi gick hem igen. Vädret var perfekt för promenad innan det började regna, men då var vi nästan hemma. Här blir vi till torsdag då vi åker hemåt igen.
Igår kväll fick Karlsson ett rejält träningspass. Först la jag ett spår i skogen vid klubben och sedan tränade vi lydnad medan det låg till sig. Han skötte sig fint på lydnadsplan och gjorde till och med några fullt acceptabla ställanden på inkallningen, trots att avståndet var ganska långt.
När jag skulle åka iväg och ta spåret stötte jag på en klubbkompis på parkeringen. Det visade sig att han lagt spår i precis samma terrängområde där mitt spår låg… Dessutom hade han passerat mellan snitseln, som markerade punkten där Karlsson skulle gå på spåret, och vägen. Om jag hade släppt på som jag tänkt hade jag alltså varit tvungen att ”neka” honom att ta det första spåret han stötte på?! Kändes inte som någon god idé. Först tänkte jag skita i att gå spåret över huvud taget, men sen gav jag mig iväg, och upptaget fick bli av den korta varianten, dvs ca två meter… Det visade sig att vi bitvis lagt spåret på exakt samma ställe! Och vid flera tillfällen låg de så tätt att Karlsson inte klarade att sortera utan valde det färskaste. Mitt spår var väl ca två timmar gammalt och det andra max en halvtimme. Två apporter som hörde till det andra spåret markerade han också, men de la vi tillbaks där vi hittat dom. Hur det gick för den andra hunden vet jag inte, men den är betydligt mer rutinerad och van vid sådana här svårigheter så det gick troligen bra.
Uppptäckte att min trådlösa mus inte gillade bordsytan här på hotellrummet så nu håller jag, helt ofrivilligt, på att lära mig hur styrplattan (heter det så?) på den bärbara funkar. Troligen inte en dag för tidigt.
Nu blir det nog ett avsnitt av Dr House på dvd på datorn, och sedan kvällskiss av schäfertant. Har fått samma rum som sist, med skön säng, så det finns faktiskt hopp om hyfsat god sömn i natt.
Åh, så roligt för schäfertanten att få beträda Karl Johann! 🙂
DET kommer inte att ske. 🙂 Men jag tror hon är rätt nöjd ändå, bara hon får vara med sin matte.
Holmenkollen då? Jag menar, NÅGRA sevärdheter ska väl tant Iza få uppleva när hon är utomlands och allt. 😛
Ha de’, som de säger där borta.
till topps!
Så skönt att ha med jyckefia, det är ju en arbetsfömån verkligen!