Uncategorized

Motivationsdipp?

Efter två extremt hektiska dagar hemma bär det strax av igen. Mot Kindslägret.

Eftersom regnet står som spön i backen är väl inte motivationen på topp, men det blir nog bättre (med motivationen alltså) när jag väl är på plats. Husvagnen ställde vi upp igår, tack och lov. Efter två förhållandevis konfliktfria förtältsuppsättningar blev det igår en relativt traumatisk upplevelse, men inga kriminella handlingar begicks den här gången heller.

Efter Noréndramat stressade vi hem och iväg till grannen på grillfest. Hade inte tänkt bli långvarig men det var så trevligt så … det blev jag. Var väl hemma vid 00.30 och somnade en bra stund senare för att sedan sova extremt oroligt hela natten. Pigg? Näe…

Hur som helst har jag nu vattnat ALLA blommor, ska packa det sista, ställa mig en stund i duschen och sen bär det iväg mot en veckas intensiv hundträning med trevligt sällskap. Iza ska stanna hemma hos husse och det känns jättekonstigt. Dock tror jag hennes kropp (inte hennes knopp) mår bättre av att slippa ligga i en bilbur en hel vecka. Så i det långsiktiga perspektivet är det säkert den bästa lösningen. Misstänker dock att hon inte håller med mig. Hundars förmåga att tänka långsiktigt är ju, som bekant, begränsad.

(Jag ber om ursäkt för de snudd på hysteriska tempus-skiftena i förra inlägget. Tiden var dock begränsad och jag hann inte läsa så noga innan jag publicerade. Men det var liksom det eller inget, och då fick det bli så. Misstänker att även detta inlägg kan innehålla en del skrivfel, men det bjuder jag på. 🙂 )

5 reaktioner till “Motivationsdipp?”

  1. Hej Carlsson med matte!

    Nu har jag o matte varit o tävlat i appellspår o blivit uppflyttade till Lägre.

    Jättekul!! Hoppas det kommer ut fler bordrar i brukset.

    Basse med matte

  2. Hoppas motivationen infann sig när du väl kom på plats?! Sen undrar jag vad det är för förtält ni har egentligen eftersom det verkar skapa sån dramatik… Vi hjälpte visserligen kompisarna vi var med på öland med deras, som var en mardröm jämfört med vårt – men ingen av oss skrek åt någon annan.

Lämna ett svar till Pia Avbryt svar