Igår var det ca -6° och under dagen ramlade det ner ca 10 cm kall, lätt pudersnö. Det hör ju inte till vanligheterna här. När det snöar brukar det ligga runt +-0° och snön blir därefter.
När jag gick ut med Iza efter jobbet igår kväll (jo, nu hinner man faktiskt gå åtminstone en liten runda efter jobbet innan det mörknar!) yrde den lätta snön runt fötter och tassar. Då slog det mig; för 15-20 år sedan hade detta gjort mig oerhört sugen på – skidåkning. Utför.
Under min fanatiska skidåkarperiod var det vad jag drömde om; nypistad backe med exakt den sortens orörda snö ovanpå. Tror tyvärr aldrig att jag fick uppleva det, för det var alltid någon annan som hunnit före, och offpist var liksom inte min grej.
Det enda jag blev sugen på igår var möjligen att ta fram kameran och fota busiga hundar. Och på att snön ska försvinna…
vallterrier.com 
Jag som har åkt mest skidor ”slättförs” (som dom säger i Sällskapsresan II) börjar onekligen känna att det drar lite i den ”tarmen” nu. T.o.m i Skåne hade vi puder i morse. Nysnö, mulet och 5 minusgrader. Perfekt längdåkarväder (OK, sol är ju en ”mysfaktor” men brukar göra att det blir mer svårvallat). Men sen var det ju det här med jobb…