Bäst att passa på att uppdarera här. Sista timmen har strömmen nämligen gått två gånger?! Mitt i hemsidesnickrandet! Hade dock varit duktig och sparat så jag tappade bara lite som jag fick göra om. Och nu börjar jag se ljuset i tunneln… 😉
Idag har det åter varit en ljuvlig vinterdag, i den mån de kan vara ljuvliga… På förmiddagen åkte jag till Elfsborg för att träna med ”gänget” men det visade sig att vårt kommunikationssystem angående vilka som kan komma och inte har sina brister. Det var nämligen bara jag som kom… Men skit samma; solen sken och värmde alldeles underbart, planen var plogad och fin så det var bara att köra. Vi fick till ett rejält pass på ca 1,5 timme.
Det var väl ömsom vin och ömsom vatten. Vinklarna i krypet börjar kännas rätt OK, inkallning med ställande är inte fullt så OK, rutan – njae. Experimenterade en del med fria följet och körde en hel del långsam marsch. Den lilla lydnadsterriern såg för skön ut för han fick nästan problem att hålla balansen när det gick så långsamt?! Men koncentrerad blev han och kontakten var fin. Kanske kan vara en väg att gå för att få det momentet mer stabilt?
Stegen körde vi också, för första gången sedan i höstas och … det tar sig. Problemet nu är tempot. Han travar eller galopperar så att jag får problem att hänga med, för jag misstänker att domarna inte ser med blida ögon på språngmarscherande förare i det momentet? Och så skippar han gärna sista steget på nedvägen. Men det är ju ett tag kvar tills det behöver vara tävlingsmässigt så vi jobbar vidare.
Solen värmde så gott idag så jag vågade mig till och med på två platsliggningar à 6-7 minuter utan att riskera en anmälan till DRIS (Djurens Rätt i Samhället). Han låg fint, och när jag gick och gömde mig – ännu finare. Jag tjuvkikade nämligen. 😉
Nu känns det nästan som om jag fått tillbaks träningssuget? Man kan ju alltid hoppas…
vallterrier.com 