Jag undrar lite exakt VAD det är som gör att hundarna, och framför allt Iza, är så oerhört fascinerad av ekorrar? Hon blir mer exalterad och okontaktbar av en ekorre än av ett rådjur? Nu på promenaden studsade det iväg en Piff, eller möjligen Puff, och naturligtvis försvann den upp i ett träd. Båda hundarna stod på bakbenen och var gravt hysteriska. Karlssons hysteri grundade sig förmodligen mest i att storasyster var hysterisk, jag tvivlar på att han förstod varför? Ibland är jag nästan sugen på att släppa Iza för att se exakt hur långt upp i trädet hon kommer…? 😉
Vad är det med Piff & Puff?
vallterrier.com 
Hmm jag läste något om ekorrar och Hundar i Ingrid Tappers ena bok men inte minsn jag var det var! 😕
Ha en trevlig semester! Och du lär nog ha lite Ture information att läsa när du kommer hem 😀
Ja! Släpp henne och ta fram kameran, gärna en videokamera; DET vill jag se!!! 😀
Och det där med förtält och viljor, det står jag för fortfarande. Vi hade diskussionen senast förra torsdagen, inför kennellägret. Till slut gav jag med mig och så fick det bli som maken ville – och se, då blev det inte så bra heller. 😉
Ha det gott på semestern! Och tänk på att det faktiskt inte gör såååå mycket om man glömmer nåt; det mesta går att köpa för pengar. Såvida det inte är ett litet träsktroll eller soff-Iza, förstås. 😉
Kör försiktigt – vi höres!
Har två monster här som är precis likadana. Sen är de jättestirriga en lång stund efteråt och ganska okontaktbara också. Tror dock inte att de skulle komma så långt upp i trädet.
Såg en liten ekorrunge igår på skogspromenaden som flydde upp i en tall. Hundarna missade den turligt nog…
Tycker de går igång på nästintill alla djur (som är mindre än de själva… 😉 )
Iza klättrandes i tall får mej osöööökt att tänka på gårdagens brukstävlingar där planket ingick…*s*