Alla dessa beslut…?!

Bloggen svimmade och tog en paus på 10 dagar. Inte helt otippat den här årstiden och den lär inte svimma mindre ofta bara för att det blev sommartid i helgen…

Även om det inte framgått här så har vi tränat rätt mycket. Några spår har det blivit, och en hel del lydnad. I fredags tog jag ut en semesterdag och agerade färdtjänst åt svärmor. Under väntetiden körde vi ett pass på Marks BK där de har den lilla ”braiga” stegen. Han kom ihåg i stora drag hur man skulle göra men tyckte det var lite fånigt att använda första och sista steget så det diskuterade vi lite. Eller rättare sagt så sållade matte ordentligt bland belöningspunkterna. Om han minns det till nästa gång är dock något oklart.

Karlsson var förstås med också och vi hann köra lite rallysnurrar och busa med pipleksak innan det var dags att styra hemåt igen.
170329A

I lördags blev det hundträningsfritt. Men vädret var ljuvligt så hundarna solade medan husse och matte ägnade sig åt städning och matlagning. Promenad blev det självklart också.

170329G

På kvällen fick vi besök av våra nya grannar. Nåja, så nya är de inte men det har inte passat tidigare. En riktigt trevlig kväll blev det, och tack och lov är de hundmänniskor så de tog stökiga hundar med ro. 🙂 Till sist tog även hundarna det med ro och somnade gott. Maro hittade en helt ny, och mycket udda, ställning dessutom. 😀


I söndags blev det både spår och lydnad för Maro och igår blev det detsamma, plus lite rallykonster med Karlsson. En liiiten, liiiten film från gårdagens spår blev det också. Tanken var att den skulle vara något mindre liiiten men det är inte helt enkelt att hålla ordning på knapparna när man både filmar och håller i linan. 😛

Det var extra kul att se att han var helt fokuserad på spåret trots att vi spårade precis intill ”stora vägen” mellan Svenljunga och Tranemo, runt kl 18 en vardagkväll. Han har ju uppvisat ett visst bilintresse tidigare men det verkar ha avtagit en hel del.

I morse var det dags för privatlektion för Pia Albinsson igen. En gång i månaden är perfekt. 🙂

Efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag inte kommer lägga särskilt mycket krut på hans fladdrande vänstertass i fjärren utan istället fokusera på att han lägger tyngden bakåt i sitt-ligg för att åtminstone undvika förflyttning framåt . Vi satsar ju faktiskt inte på landslaget, och inte ens på SM… Det innebar lite nya grepp på dagens träning och ibland tyckte han att matte var lite flummig/otydlig/luddig (och han hade säkert rätt). Då gick han till Pia, som satt på golvet för att se hans rörelser ordentligt, och sökte råd och stöd. 😀

Kontentan (en av dem) blev i alla fall att jag ska lära in ett nytt kommando för ”sitt” i fjärrdirigeringen. Nu måste jag alltså besluta mig för vad, och sen hålla mig till det. Slut på testande hit och dit alltså. Lite konsekvens skulle antagligen vara bra.

170329K

Idag jobbade vi även med apporteringsdirigeringen. Vi har ju provat på egen tass ett par gånger men idag blev det en mer grundlig genomgång. Både jag och Pia var grymt imponerade över att han faktiskt gjorde som jag sa/visade (vänster apport) trots att han låste ganska rejält på den andra. Det kändes riktigt bra och roligt och jag har en tydlig bild av hur vi ska jobba. Hoppas bara att jag kommer ihåg den till nästa gång. 😛

Fria följet, framför allt höger om-halterna, fick sig också en genomgång. På mindre än en vecka har jag nu hittat tre varianter som får honom att sitta rakt i halterna. En uppfann jag själv, men den var inte helt lyckad när det kom till mitt fotarbete som säkert hade höjt ett och annat domarögonbryn. Igår fick jag ett tips av Emelie på klubben som fungerade fint och idag ytterligare ett av Pia. Nu ska jag bara bestämma mig för vilken väg vi ska gå. Det mesta handlar dock om mina (stora) fötter så jag funderar på om man skulle kunna byta dem mot ett par 38:or, eller shoppa på Blocket? Risken att trassla in mig och välta skulle minska betydligt…

Lite ruta hann vi med också innan timmen var slut. Sen blev det inte lång paus hemma innan det var dags för promenad och efter den såg han ut så här. En trött kelpie är en nöjd kelpie. 🙂

170329J

Gårdagens spaning var årets första tussilago här på fjället. Att de där små gula filurerna kan vara så vackra?!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s