Idag var det dags för en timmes privatlektion med Pia Albinsson igen och som vanligt fick jag med mig ett antal nya verktyg hem. I like! 🙂
Vi började med fjärren och den busiga tassen. Nu blir det hårdkörning med lätt tryck på bogen och godis mellan tassarna. Två femminuterspass om dagen är vi ordinerade. 😛 Känner mig inte helt säker på att vi får till det men ett pass om dagen får det bli i alla fall. Får vi till två räknas det som bonus. 😉
Apportering med fokus på gripandena var min nästa punkt på listan. Efter ett antal försök så kom vi fram till att han har helt ok gripanden och vi struntar i att bråka om att han ska gripa på vägen ut, även om det ser flashigt ut. Det är troligen inte värt jobbet för det står faktiskt ingenstans att det ger högre poäng. Istället visade det sig, något jag väl egentligen förstått men i samma andetag förträngt, att han sätter sig för långt bak så då fokuserade vi på det istället.
Sen blev det rundamomentet med laddning i form av ett litet ljud som ska komma att betyda”fokusframåtförbövelen”. Det kändes riktigt bra efter bara några få försök och den vägen fortsätter vi på. När han inte tittade på mig blev det betydligt mindre konflikt i starten. Godisbelöning får det bli också, åtminstone ett tag till, för att undvika att han blir för het. Farten är redan ganska bra men kommer nog ännu mer när han känner sig säker i momentet.
Avslutningsvis pratade vi vittring, och jag hoppas Maro lyssnade. Det är ju något av ett hatmoment (jag provade nog sju-åtta olika metoder med Karlsson innan det lossnade) och eftersom jag inte har kunnat bestämma mig för hur jag ska börja så har jag använt mig av den föga utvecklande metoden ”vi-gör-ingenting-så-har-vi-åtminstone-inte-gjort-fel”. Nåja, nu känner jag mig lite stärkt och peppad att köra igång, så det kanske vi gör, vilken månad som helst. 😛
Maro kopplade i alla fall av duktigt när vi pratade om vittringen men jag hoppas ändå att han registrerade några viktiga detaljer. 😉
Om allt klaffar så blir det uppföljning med Pia om cirka en månad så nu gäller det att jobba på. Det här med privatlektion är verkligen min grej. Passar mig mycket bättre än kurs. Kort och intensivt, och underbart är kort, eller hur var det?
På lunchpromenaden var han pigg igen, och vi fick se konsekvensen av att springa, skälla och dregla – samtidigt… Jodå, trots sin y-kromosom kan han göra flera saker samtidigt. 😛
För övrigt har det ”sluddat” mest hela dagen. Lite uppehåll och upptorkning i markerna och på vägarna skulle faktiskt inte göra någonting, alls.