Min lilla krumelur, må du bliva stur!

Då har det gått en (actionfylld) vecka med det lilla monstret i huset, men han är söt när han sover. 😉 Perioderna med ”lagom” mycket valp är korta. Antingen sover han eller också är han extremt vaken. Men sover gör han, tack och lov, ganska ofta och han har en mycket god nattsömn. Endast två gånger har vi varit ute på nattkissning, och natten till igår sov han 10 timmar utan att ge ett pip ifrån sig?! Han kanske kände på sig att det var sista morgonen på mattes semester?

Vi börjar så smått hitta rutinerna för både det ena och det andra. Det händer väldigt få olyckor inomhus men när det gör det så kissar han på den lilla kvadratmetern med klinker vid ytterdörren. Märkligt nog inte den ytterdörr vi använder vid rastningarna? Men ska man nu kissa inomhus så är ju klinker ett smart val.

Vi har varit ute på lite olika äventyr också; både av praktisk natur och rena socialiseringsresor. Han gillar uppenbarligen att åka bil. När jag öppnar bakluckan slänger han sig upp med tassarna på kofångaren och under resan tror jag att han sover gott. Det ser åtminstone ut så när jag öppnar bakluckan igen, och det är knäpptyst förutom några pip precis i början.

I torsdags åkte vi till Grizzly Zoo och införskaffade en sele (och några leksaker. men säg inget till någon…) till det lilla djuret. Känns mer hälsosamt med sele än med halsband med tanke på att han är överallt och ingenstans, samtidigt… Den lär väl inte räcka till så länge men vem kunde motstå färgen? OK, det rosa kunde jag väl ha varit utan kanske, men alltid retar det någon. 😉

Samma kväll gjorde vi ett studiebesök på Borås BK där några av mina nuvarande klubbkompisar var och tränade. Mest socialisering med människor (mysigt) och två vavvor. De var lite märkliga tyckte han nog.

Vi har socialiserat med Bones, en gammal kolugn labrador-/kelpiekorsning (men det är nog inte många procent kelpie). Maro var mer intresserad av Bones-hussens träskor än av Bones…

Vi har även socialiserat med Bozz & Åke (och deras husse och matte) hemma hos dem. Lite läskigt först men sen tog det sig och miljöträning fick vi på köpet. 🙂

Matte har byggt en jääättelång och rolig fläta av ett gammalt lakan…

…och medan han sov en dag så byggdes det en liten hage av kompostgaller. Dock inget man får vara i utan att husse och/eller matte befinner sig på altanen samtidigt.

Vi har provat avståndet mellan spjälorna i altanräcket. Det är preciiis att det går emellan ett litet, litet kelpiehuvud, eller gjorde åtminstone här om dagen. Nu tror jag att han har växt ur mellanrummet. 🙂

Han har koncentrationsförmåga som en silverfisk, om det inte är mat på gång. Hund- eller människomat spelar ingen större roll. Rör man sig vid diskbänken är han mycket fokuserad.

Annars kan han byta inriktning snabbt och lätt. ”Åh vilket fint löv!”, ”åh vilken smaskig kotte”, ”åh, en fjäril” – allt inom loppet av 12 sekunder. 🙂
Jag har också insett att jag aldrig haft valp under svampsäsongen. Skogsbesök kräver skärpt matte för det ska smakas på ALLT, både inom- och utomhus och jag är livrädd att han ska lyckas smaka på någon mindre nyttig svamp…

Att han tjänstgjorde som dokumentförstörare i arbetsrummet idag känns inte lika farligt.

Igår morse, när vi sovit 10 timmar, hade han i alla fall lyckats samla kraft och koncentration för att få upp även det vänstra örat.

Vi har upptäckt att det finns fler kelpievalpar i huset…

…och i träningslokalen (som för tillfället mest är ett oorganiserat förråd för husvagnstillbehör och diverse annan bråte) men det var åtminstone hyfsat svalt där igår. 🙂

Troligen satsar han på en karriär som IPO-hund för ingångar framför är hans starkaste kort för tillfället.

Han går gärna på höger sida så det är även möjligt att han tänker satsa på rally? Bakom är också en favoritposition så vi kanske måste uppfinna en ny gren?

Naturligtvis har vi även varit i skogen. Där upptäckte Karlsson att det finns viss potential i det lilla krypet; att bli jagad över stock och sten. 🙂 Vi får väl se hur länge han tycker det är roligt? För övrigt tycker han fortfarande att Maro mest är en plåga, och med tanke på Maros något bryska agerande kan jag förstå Karlsson.

Självklart får Karlsson sitt, även om han inte tycker att det är tillräckligt mycket. Skogspromenader på egen tass tar vi när husse är tillgänglig som valpvakt. Då är det bara matte, terrier och leksak och då är livet toppen tycker han. Några små träningspass har han också fått. Blir bara temperaturen lite mer mänsklig, och det verkar vara på gång, ska det nog bli ordning på torpet även med terriermått mätt.

Nu ska vi snart ta vår lilla kvällspromenad på 10 minuter och sen tror jag att mördar-kelpien sover gott även i natt. 🙂

Ett fullständigt ostrukturerat inlägg innehållande enbart Fån-bilder. Så blir det när livet blir vänt upp och ned av en valp. 🙂