Katastrofövning

Eftersom vi började semestern med en lydnadstävling (i Varberg) så kändes det ju konsekvent att avsluta med en lydnadstävling, men den här gången i Jönköping. Det kunde vi lika gärna ha låtit bli, med facit (eller snarare protokollet) i hand.

Redan när jag plockade ut honom ur bilen i morse kändes han lite … loj?! Inte sjuk på något sätt, men lite trött. Inte så konstigt iofs för han har varit rätt trött förra veckan. Campinglivet tar uppenbarligen på krafterna. Han tog sig dock och när vi drog igång med gruppmomenten kändes han rätt ok.

På sitt i grupp satt han fint (med vissa huvudvridningar) ända tills tävlingsledaren drog in luft för att säga ”tiden är ute, återgå”. Då la han sig ner?! Jag tror aldrig det har hänt förr, ens på träning? Kändes ju sådär att inleda dagen med en nolla… 😦

Eftersom han uppenbarligen var sugen på att ligga så fick vi iaf en 10:a på platsliggningen. 😉

Resten av momenten vill man nog helst glömma, men det fanns väl några ljusglimtar och efter inkallningen vaknade han till lite. Note to self; kör inkallning som uppvärmning inför nästa tävling!

Fritt följ; 6 (långt ifrån). Det kändes som om han inte alls var med mig men det finns bildbevis på att han åtminstone stundtals gick fint vid sidan med kontakt. Stegförflyttningarna och vändningarna på stället var nog också rätt ok.

Sättande: 0 (sitter ej). Döm om min förvåning när jag vänder mig om och han står?! Brukar ju vara ett paradnummer som betalat sig med några 10:or.

Inkallande med ställande: 9 (ngt lång) Han kan faktiskt bättre, om han vill…

Rutan: 0 (extra kommandon, tar in hunden) På mitt första kommando skenade han iväg snett åt höger. Förmodligen i syfte att kolla av något luktagott som han fick i nosen redan under sitt i grupp. Jag kallade in och skickade om och han sprang rakt mot, och igenom, rutan. Jag försökte kalla in lite försiktigt varvid han satte av i full sken mot mig och jag hann inte lägga honom innanför markeringen. Där trodde jag att momentet redan var nollat och kallade in eftersom tl var tyst och inte kommenderade mig ”framåt marsch”. Men jag kanske kunde ha fått honom på fötter och in rutan och räddat några poäng??? Svårt att avgöra vad som menas och vad som gäller? Nåja, det hade kanske putsat slutpoängen något men inte till några bragdresultat… Måste dock kolla med någon/några domare vad som gäller. Jag har levt i tron att har hunden väl lagt sig på fel ställe, så är det kört.

Hopp/apport: 7 (flera kommandon) Här återföll han i sitt ”sitta kvar”-beteende, trots att jag bara sa sitt innan jag kastade.

Apportering metall: 8,5 (dk kroppen). Här klantade jag till det med fötterna och det är nog det som avses.

Vittringsapportering: 7 (låter, tugg) Ett glatt startskall (nu var han på G!) snyggt val av rätt pinne och, som tidigare nämnts … tugg. Glädjande är dock att han numera verkar välja rätt pinne direkt när han få kontakt med den. Förr skulle han ju nosa igenom alla flera gånger innan han bestämde sig.

Fjärrdirigering: 5 (flera extra kommando, låter, står ej.) Vår berömda käpphäst… Här tjurade han ihop och la ner hakan i backen och då är det svårt att komma igång igen.

Helhet: 7

Total: 164 poäng 😦 Viss skillnad mot semesterns första tävling…

Idag fick jag av en slump nys om en helgkurs för Lillemor Edström i september, inom klart geografiskt räckhåll, där det skulle finnas en plats över pga återbud. Den platsen är nu min! Det kändes ju inte sämre av att hon tävlade på samma ställe idag (men i elit naturligtvis) och missade totalt 7,5 poäng av 320… Vi har nog en del att lära. 🙂 Som det känns nu kommer min kurstid att ägnas åt fritt följ och fjärr…

Här kommer några bilder från dagens katastrofövning, fotat av Helene Magnusson med min kamera.

Det var tydligen inte katastrof heeela tiden på fria följet, även om det kändes så…

Inkallningen.

 

Efter första språngmarschen snett åt höger var det full fart ut mot rutan…

…och full fart tillbaks?! 😦

Metallapporten fixade han bra, men där fipplade jag bort poäng alldeles i onödan.
”Dk med kroppen” som
domaren skrivit var definitivt inget som tillförde momentet något,
snarare tvärt om, och inte alls meningen?

Ingång med rätt vittringspinne!

Här har han tjurat ihop på ”ligg” i fjärren. Och är man terrier och har bestämt sig (vilket
morsan uppenbarligen inte har eftersom hon ändrar sig hela tiden!)

så har man. Då krävs det rätt mycket övertalning (=läs extra kommandon)
för att få terriern på andra tankar…

Att springa av plan efter avslutad katastrofövning är iaf jättekul…

 


Att han inte var i toppform idag fick jag bekräftat när vi var klara och jag satte mig vid sidan av plan för att titta på resten av tävlingen. Normalt brukar han vara rätt odräglig att ha med så men han la sig alldeles frivilligt ner i skuggan bakom mig, eller satt i mitt knä. Så lite sliten är han nog efter fyra veckors semestrande varav en vecka på läger…

I morgon börjar allvaret (=jobbet) igen. Jag hade utan tvekan kunnat vara ledig en vecka till, men det är väl bara att bita i det sura äpplet antar jag.

 

4 reaktioner på ”Katastrofövning

  1. Ääääskar bilden på tjurig fjärrterrier!! Han ser verkligen skitsur ut! 🙂
    Lite avis för helgkursen för Lillemor är jag allt. Hoppas den ger massa ny inspiration!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s