Julen 1970 var jag 10 år och hade (som vanligt!) halsfluss. Jag hade halsfluss ofta när jag var liten. Att vara sjuk var ju aldrig kul, men det blev ännu mindre kul av att jag istället för singeln jag önskat mig fick … den här. Ett felköp som föranledde gråt och tandagnissel (man tål inte så mycket motgångar när man har hög feber…) och säkert en rejäl portion förtvivlan hos mamma och pappa.
I brist på annat började jag dock lyssna på den och … blev fast. Vilken fantastisk musik! Kanske inte direkt det man tror att en 10-åring ska fastna för, men det gjorde jag. Så till den milda grad att jag till och med lärde mig texterna praktiskt taget utantill, via det medföljande texthäftet, trots att jag väl knappt börjat läsa engelska i skolan.Det religiösa hade jag väl i ärlighetens namn ingen större koll på. Det var musiken som fångade mig.
Och helt ärligt – hur mycket av den musik vi tyckte om som 10-åringar tycker vi om lika mycket idag? Inte av nostalgiska skäl, utan för att den helt enkelt är bra?
Jag har sett den i en eller två filmversioner och för ca 10 år sedan såg vi den på Göteborgsoperan. Musiken var naturligtvis fantastisk – som vanligt – men med platser uppe under taket på en balkong ägnade man sig tyvärr mer åt att ha svindel än åt vad som hände på scenen.
Även om den här dubbel-LP:n inte är spelad på många år så tycker jag fortfarande att musiken är fullständigt fantastisk och när den sattes upp på Malmö-operan, med Ola Salo i huvudrollen, 2008 ville jag boka biljetter men fick aldrig den berömda tummen ur. Man lär sig dock av sina misstag och när jag fick nys om att det var dags för en ny uppsättning, även nu med Ola Salo i huvudrollen, på Göta Lejon i Stockholm var jag väldigt snabb med att kontakta min ”kulturkompis” som nappade direkt och biljetter bokades. Bra platser – på parkett!
I lördags var det så dags och på morgonen åkte vi mot huvudstaden. Resan gick som på räls, trots att vi skippat tåget till förmån för bilen. När (matiné)föreställningen var över konstaterade vi att det helt klart var värt resan! Och att jag är väldigt sugen på att göra om det!
Vilken fantastisk föreställning! Det är ju lite ”annorlunda” med en scendekor och kostymer som är hämtade från någon slags nutid. Lärjungar som ser ut att höra hemma i något mc-gäng, en Herodes i guldshorts och guldmorgonrock och en Jesus som stundtals körs omkring i en kundvagn, iklädd skinnbyxor, vilket inte alls känns så udda som det låter i sammanhanget. En Judas som nästan stjäl hela föreställningen med en fantastisk sång och utstrålning! Och Ola Salo som Jesus, naturligtvis, även om hans roll inte var så framträdande som jag trott.
För första gången i historien har jag på fullt allvar blivit sur när det var paus i en scenföreställning. Man kan ju inte ta paus mitt i något som är så bra, liksom…? Utan tvekan kan jag nog faktiskt säga att det var det bästa jag sett på en scen, och hade det funnits möjlighet hade jag utan att tveka sett även kvällsföreställningen.
I slutet av förra veckan och idag har musiken från uppsättningen i Malmö gått varm på Spotify. Lyckas inte klura ut hur man lägger in en Spotifylänk här, men är man sugen på att lyssna är det bara att söka på Jesus Christ Superstar och sedan klicka på det här alternativet av de som kommer upp.
Här hittar man mer information om man är intresserad. http://www.gotalejon.se/forestallningar/jesus-christ-superstar/
Så, nog om det. Kan bara konstatera att jag kommer leva länge på detta!
Efter föreställningen blev vi upphämtade av en jobbarkompis till mitt resesällskap och guidade runt mellan barer och restauranger på Söder – en stadsdel jag tyvärr inte såg så mycket av under mina nio år i Stockholm. Vi hade en himla trevlig kväll med goda drycker och god mat. Vid 01.30 landade vi på hotellet igen, trötta och nöjda.
Innan vi åkte hem igår hann vi med lite shopping och dessutom blev vi (långvariga) ögonvittnen till ett mycket intressant (och underhållande) bogseringsdrama som tyvärr gjorde att vi blev försenade och missade det planerade besöket på Sharpman i Mjölby, men man kan ju inte få allt – uppenbarligen. Jag får dock en ny chans om några veckor, när jag åker till Årets Border.
En mycket rolig och trevlig helg sätter dock sina spår och idag har jag varit väldigt … trött (om man uttrycker sig milt). Men ytterligare en natts sömn borde väl ordna till den saken?
För så där drygt 45 år sedan var jag o såg Jesus Christ i engelsk uppsättning (förmodligen turnerande orginaluppsättning) i Stockholm. Kommer inte ihåg vilken lokal eller vilka artister MEN musiken o sången hör jag än i dag inne i huvudet. Helt underbart!