Sedan i torsdags har vi varit på turné, jag och Karlsson. Vi har avverkat i runda slängar 122 mil, och det är rätt mycket för mig som sällan kör långa sträckor på egen tass. Att säga att jag är lite sliten just nu är troligen en rätt kraftig underdrift.

Noga räknat har vi åkt: Borås-Falun-Rättvik-Mora-Rättvik-Mora-Rättvik-Falun-Rättvik-Falun-Borås… Puh! Bilåkandet har ju inte direkt blivit roligare av det varit strålande sol och sommartemperaturer hela helgen, och att man hjärtans gärna varit hemma och kunnat tillbringa dagarna ute med något roligt. Men … det gjordes för en god sak: att hälsa på mamma på äldreboendet och fixa en del praktiska detaljer. Dessutom skulle jag hämta hem en del saker (mest nyttoprylar) som jag sparat från hennes lägenhet men som vi inte fick med oss i somras utan deponerade hos A i Falun. I Falun har jag och Karlsson också bott, i husvagnen hos A. Några sköna kvällspromenader med A och Gino har vi i alla fall hunnit med, och njutningen av att kunna gå i t-shirt på kvällen i slutet av september-början av oktober går knappast att beskriva i ord.

Som tur är får man ta med hund in på äldreboendet, vilket jag naturligtvis kollade innan jag åkte för annars hade jag inte tagit med mig Karlsson. Han är dock en fantastisk liten hund på att charma folk. Såväl personal som boende har fallit pladask för honom. Dessutom går han snyggt och prydigt bredvid rullstol på promenad, som om han aldrig gjort annat?!

En Redbull ca 15 mil från hemmet gjorde att jag fixade även de sista milen hem + att jag ångat på som en iller på crack sen hemkomsten. Packat in, packat upp, sorterat, packat ut, packat hit och packat dit. Och tvättat. Och i morgon är det måndag… Puh!