Tre jävla minuter!

Jag har inte för vana att svära i mina rubriker eller inlägg, men idag känns det motiverat. Förklaring kommer…

Det började med att jag sov som en spädgris hela natten och vaknade av klockan i morse. Detta hör till ovanligheterna när jag ska tävla. Vi kom iväg när vi skulle och var framme i god tid, trots lite oklarheten om vägen till samlingsplatsen. Vi drog startnummer åtta i lottningen och det kändes bra med tanke på att lille Lennart inte är så morgonpigg. 😉

Upptaget var jättesnyggt, och belönades med en 10:a. Rakt ut, två meter  åt höger, analys (!!!), och sedan vände han och gick ut ur rutan åt rätt håll, uppenbarligen. Sen spårade han, och spårade och spårade. Tyckte det kändes glest mellan pinnarna stundtals? Terrängen var bitvis stökig, framför allt som jag sträckte min vadmuskel igår, men vi tog oss fram. Vi hade tre rejäla tapp/strul (bland annat lurade han mig tre gånger fram och tillbaks genom grenverket på en kullfallen björk?) och klockan tickade. Hade ingen koll själv på hur länge vi varit ute, men det kändes … länge. Till sist stod han dock vid slutapporten och jag jublade. I midjeväskan fanns det ytterligare sex pinnar, så vi hade missat en. Jämfört med gårdagen kändes det som ett rejält lyft att faktiskt komma runt. Mottagaren hade bara koll på den planerade utgångstiden, men inte den verkliga. Enligt den räkningen hade vi varit ute i 34 minuter. *suck*

Vidare till klubben där det var drop-in-lydnad. Eftersom tiden på spåret fortfarande var oklar var det bara att köra på med lydnaden. Ingen rast/vila där inte. Jag hann byta skor och väst samt värma upp i ca 45 sekunder. Med tanke på det är jag mycket nöjd med prestationen även om det fanns en hel del missar, och han kändes lite avslagen. Höjdpunkten var framåtsändandet som gav betyg 8/8,5! Vad de drog för är oklart eftersom jag av någon outgrundlig anledning inte fick med mig protokollet med domarkommentarerna. Begriper inte vad dom skulle ha det till på en hund som visade sig vara bruten? Men min teori är att de drog en del för transporterna som var lite … luftiga, och på andra sträckan slog han av på tempot lite sent men höll sig ändå på ”lagom” avstånd. Rakt och fint var det, och bra ingångar, inga dubbelkommandon behövdes heller, så vitt jag kommer ihåg.

Krypet nollade vi! Idag var det väldigt synd om den lille. Det krävdes ett antal extra kommandon för att få igång honom, och hålla igång honom. Dessutom uttalade han sitt missnöje genom att gnälla, och när jag satte upp honom kom det ett skall?! Funderar intensivt på hur vi ska komma ur den här låsningen i krypet så fort det är tävling?

Innan platsen fick jag bekräftat att vi haft för lång tid på spåret, men det slutgiltiga budet var tre minuter. Tre jävla minuter!

Om man leker med tanken (vilket är svårt att låta bli) på att vi klarat spåret inom tiden, och haft 10 på platsliggningen (vilket inte alls är osannolikt) så hade det räckt med betyg 5 på kryp och uppletande för att vi skulle varit uppflyttade! Förvisso bara med 1,25 poängs marginal, men so what? Och med befintliga betyg och spår inom tiden hade vi åtminstone varit godkända vilket faktiskt hade känts som ett lyft i nuläget.

Prio ett just nu är att öka motivationen och spårsäkerheten, dvs att han håller sig i spårkärnan. Vi ett tillfälle idag spårade han genom/över en stenmur och vinklade höger. Sen gick han på den sidan en bra bit för att sedan gå tillbaks. Det visade sig att spårläggaren gått på ”hitsidan” om muren hela vägen! Det var även där vi missade den pinnen som saknades. På ett annat ställe spårade han rakt fram lite på skrå utmed en sluttning. Helt plötsligt stannade han, stack upp näsan åt vänster, och se där – 3-4 meter bort låg en pinne! Han har alltså gått flera meter vid sidan av spåret?! Det är bara att hålla tummarna för en mild och snöfri vinter med mycket träning…

På det stora hela är jag dock nöjd. Jämfört med igår var ju spårarbetet idag som en dröm (allt är ju relativt 😉 ) och det var skönt att känna att han funkade bra på en helt ny appellplan, så tidsmässigt tätt inpå spåret och med minimal uppvärmning. 8/8,5 på framåtsändandet känns också helt OK faktiskt. 🙂 Sen finns det en hel del ytterligare poäng att plocka på lydnaden så vi har en del att jobba på. Jo förresten, vi fick faktiskt poäng på inkallning med ställande också, och det var ju roligt, även om det bara var 6/5, men allt är ju bättre än noll. Och vi hade i alla fall tur med vädret. 🙂

Det finns en del bilder från lydnaden, men inte i min kamera. Förhoppningsvis kan jag komplettera med en del sådana framåt kvällen.

Nu sussar de gott båda två. Iza har varit med som ”barnvakt” både igår och idag eftersom husse varit på rymmen hela helgen. Tydligen är det en ansträngande uppgift för hon sover lika gott som Karlsson just nu, och det vore inte helt fel att följa deras exempel. 🙂