Kort dags färd mot natt…

Idag har vi ännu en gång prövat vingarna i högre klass spår. Och inte heller den här gången bar de särskilt långt. 😦

Arrangör var Kinds BK, och jag drog startnummer 1! Vi började med platsliggning, i regn. Alla hundar, inklusive det lilla träsktrollet, låg fint. Vi fick gömma oss inne i stugan vilket var lite ovanligt. Skotten hördes dåligt, och inte fick man röka heller för att få tiden att gå, men jag överlevde det också. Sen bar det iväg ut på spåren direkt. Jag visste att S var ansvarig för spår 1 och 2, och att spår 1 ev. kunde medföra behov av flytväst, åtminstone för Karlsson. Någon flytväst hade vi inte, men det var inte mycket att göra åt.

Efter ett ganska förvirrat upptag kom vi i alla fall ut ur rutan, åt rätt håll. Tempot, och draget i linan, var dock oroväckande lågt. Första pinnen stannade han och tittade på, och pinne nummer två apporterade han. Sen var det inte mycket mer som fungerade. Jag ska inte gå in på detaljerna, men fel var vi. Och när vår tid var ute, dvs efter en halvtimme, ringde jag S och frågade var jag var. Hon tutade med bilen och vi kunde så småningom leta oss tillbaka. Efter analys av händelseförloppet vet jag ungefär var det gick fel, men det värsta är att han fortsatte spåra?! Vad vet jag inte. Vid ett tillfälle var det glasklart att han spårade vilt för då blev det helt plötsligt galopp och lite gläfs så då satte jag stopp ganska fort, men i övrigt vete tusan vad som hände. Tror inte ens jag kan skylla på svampplockare med tanke på att vi var lååångt ute i skogen och att det dessutom var tidigt på dagen.

09.15 var alltså det planerade heldagsprojektet överstökat! Jag åkte tillbaks till klubben för lite ”debriefing” och blev varse att (minst) fyra av nio högrehundar inte kommit runt spåret. Vi var alltså i ganska gott sällskap. En klubbkompis upplevde att hennes hund haft det ovanligt jobbigt och hållit ett betydligt lägre tempo än vanligt, så det var nog ganska svårt. Gårdagens intensiva regn höll ju i sig till och från även på morgonen idag, och hur mycket det påverkade kan man ju bara gissa. Helt klart är dock att Karlssons spårarbete just nu känns hyfsat instabilt och ganska mycket som ett lotteri. Vad vi ska göra åt det får jag fundera på. Han spårade betydligt säkrare för ett år sedan, och vad som hänt på vägen kan jag inte riktigt komma på.

Nu är det tvätt och tork som gäller, för i morgon ska vi på’t igen, och hoppas på bättre tur i lotteriet. Funderar på att ta en tur på trimbordet med Karlsson också, och rycka av de värsta lockarna.

Dagens (små) glädjeämnen; 10 på platsen trots regn, och att vi kom ur rutan åt rätt håll, vilket tydligen resulterade i betyg 8 enligt hörsägen.

Husse är borta över helgen så jag jag och hundarna rår oss själva. Ganska skönt att vara chef över fjärrkontrollen som omväxling, och någon fotboll kommer det INTE att visas på TV:n idag, trots VM-kval.