En helt OK semesteravslutning. ;-)

Har faktiskt fått dispens av husse att sitta vid datorn en stund efter (hans) läggdags. Anledningen till dispensen är kvällens bravader som avlöpte på ett långt trevligare sätt än väntat.

Ikväll har vi debuterat (officiellt) i lydnadsklass II på Ulricehamns kvällstävling. Samling 18.00, och vi drog startnummer 19 (nitton) av 19 (nitton)! Lång kvälls färd mot natt alltså. Misstänkte att lille Lennarts sovklocka skulle ha klämtat när det var vår tur att äntra lydnadsplan, men så var inte fallet visade det sig. 🙂

Hur som helst började vi med platsen. Lydnadsklass III körde precis intill och när de två första grupperna av lydnadsklass II-hundar lade sin plats körde treorna sittande i grupp och platsliggning i grupp, lugnt och fint. När vi lade vår plats i sista gruppen hade de kört igång lydnaden och apporteringsmomenten pågick som bäst, mitt framför näsan (och ganska nära) våra hundar. Alla låg dock still, men Karlsson hade ”gnytt” lite. Pipandet har ju lugnat ner sig på sista tiden, men jag tror det var apporteringarna som drog igång det. Jag får vara tacksam att han låg still i alla fall.

Sen blev det en lååång väntan. När klockan närmade sig 21.30 och mörkret börjat falla var det vår tur. Karlsson, som tillbringat nästan hela kvällen i bilen (en taktik som visade sig vara riktig) var taggad till tusen och jag kan inte vara annat än supernöjd med vår prestation!

Betyg:

Platsliggning 9
Fritt följ 7 (han missförstod mig i första vänster om-vändningen och stannade?!)
Läggande 10
Inkallande med ställande 7,5 (långt, dk)
Sändande med ställande (rutan) 10!!!
Apportering 10
Hopp 9 (startgnäll)
Fjärrdirigering 10
Helhetsintryck 10!!!

Detta resulterade i en fjärdeplacering med endast 5 poäng upp till vinnande ekipage.

Jag kan naturligtvis inte vara annat än nöjd och jätteglad. Min lilla guldklimp! Men oavsett poäng och uppflyttningar är jag ändå mest nöjd med … känslan! Han var med mig hela tiden, även mellan momenten. Min taktik var att inte klappa om och spela upp honom mellan momenten utan bara berömma muntligt och lugnt och samlat fortsätta till nästa moment, och det funkade ju! Dessutom kom jag ihåg att ”galoppera” av plan och megabelöna när vi var klara, något som jag har lätt att glömma.

Ikväll är vi stolta och glada, och kommer förmodligen att sova gott när jag druckit upp rödvinet jag har i glaset. 🙂 (Karlsson har förresten redan gått och lagt sig i sängen, hos husse, utan rödvin. 🙂 )