Iza har uppenbarligen lyssnat för mycket på husses (och hans familjs) vasaloppshistorier. När vi är ute och går och hon valt att stanna och nosa någonstans har vi ju förlorat lite tid. När hon släpper luktagottfläcken har hon jättebråttom en liten bit, liksom för att ta igen det vi förlorat.. Hon tror nog att någon står och drar ett snöre över vägen någonstans, precis som dom gör i Evertsberg på vasaloppet, och är vi inte där ”i tid” så får vi inte fortsätta loppet… 🙂
För övrigt har vi nu sett årets första snö. När jag klev upp i morse vräkte det ner stora blöta ”lappvantar”, och det låg kvar på gräsmattan en liten stund. Yäk, blä, buhuhuuu…
vallterrier.com 