Uncategorized

Aldrig mer!

Nu är KM i lydnad också avklarat, och i kombination med uppflyttningen till högre så innebär det att vi (i alla fall inte Karlsson) aldrig mer behöver fundera på dessa moment:

  • Tandvisning
  • Platsliggning med synlig förare
  • Fjantigt hållaapportbocksmoment
  • Linförighet
  • Budföring
  • Rak inkallning
  • Framförgående

Istället har vi en hel del nytt att tampas med!

Dagens KM går väl inte till historien som en av våra bättre tävlingar. Det började med att K bestämde sig för att utnyttja sina rättigheter som terrier. Dvs han vägrade lägga sig inför platsliggningen! Han befann sig då på den där, av astronomerna, ännu oupptäckta planeten – terrierplaneten! Jag fick ju smått panik, och ville inte ”bråka” för mycket med tanke på hundarna jämte som var orutinerade. Tittade frågande på domarna (ja, på KM har vi två lydnadsdomare) och tävlingsledaren men fick ingen vägledning så jag tänkte att ”jag får väl lämna honom sittande då”. Men eftersom jag glömde säga ”sitt kvar” så följde han glatt med mig i ett snyggt fritt följ ut från plan. Och lika bra var väl det eftersom vi ändå hade nollat.

Resten av lydnaden renderade i poäng mellan 8-10, alltså ganska hyfsat, förutom ställandet där det krävdes både muntligt dubbelkommando och handtecken innan han bromsade in och stannade vilket resulterade i 0-5. Slutsumman blev 141 och naturligtvis ingen finalplats, för det hade det krävts 160 p. Det var ju liksom kört redan i och med nollan på platsen. Slutplaceringen blev samma som på bruks-KM, dvs 8:a. Skillnaden var att idag var det inte detsamma som jumboplats. Vi hade faktiskt tre ekipage efter oss i resultatlistan… Om man nu ska glädja sig åt det?

Nä, jag tror inte jag blev gladare av det när jag känner efter. 😉

Jag inser dock att vi har problem. Vad är det som händer i huvudet på honom just vid platsliggningen på tävling? Och hur kommer jag tillrätta med det eftersom det aldrig inträffar på tävlingsmässig träning?

Dessutom är han väldigt okoncentrerad mellan momenten, vilket naturligtvis skapar en osäkerhet hos mig och ett dåligt flyt. Nä, vi har helt klart en hel del att jobba på innan vi tävlar nästa gång, förutom ren momentträning alltså.

Efter en hel dag ute, i duggregn och blåst, är jag vidunderligt trött, men nu ska jag sätta mig och läsa på sekunder och meter inför morgondagens jobb som testledare på MH. Klockan ringer 05.30. Jippi! *not*