Då har bilen genomgått sitt årliga trauma – besiktningen! Och vi fick ett år till på oss. 🙂 Inte för att den är i särskilt dåligt skick, men det känns skönt ändå…
***
De senaste dagarna har jag levt i tron att alla mina favoritbloggare skaffat sig andra hobbies. Jag har nämligen inte fått några mail från bloggkoll om uppdateringar. Det verkade lite konstigt att alla slutat samtidigt, men… Av en slump upptäckte jag att en blogg var uppdaterad, och kollade sedan vidare, och nääädå, bloggarna var inte alls nedlagda. Om jag loggar in på bloggkoll så finns alla prydligt listade, och mail-rutan är ikryssad, men det är uppenbarligen något som hakar upp sig på vägen…
***
Gårdagskvällen var preliminärbokad för ett pass med träningsgänget, och så blev det. Iza gick i tokspinn när det rasslade in hundbilar på gården, och köksfönstret är fullständigt nedkladda av schäferdregel… Hennes hobby är nämligen att stå på köksbordet i de lägena, om jag är ute. Det skulle aldrig falla henne in att hoppa upp där om jag är inne… Så fort jag vrider på huvudet och ser henne hoppar hon ner, och sen upp igen så fort jag vrider på huvudet åt andra hållet. Hur tusan korrigerar man sådant? Igår hade hon inte ens hjälp av köksstolarna för att ta sig upp eftersom de var inskjutna under bordet. Hon hoppar alltså från ett halt laminatgolv rakt upp, över stolsryggarna, och upp på bordet! Smidig har hon alltid varit, men ändå – hon är snart nio år?!
Hur som helst hann vi med ängsspår åt valparna, ett kort skogsspår med sex ”rena” pinnar (varav tre skogspinnar) och främmande spårläggare, åt K. Pinnarna var noga snitslade men det hade faktiskt bara behövts på den sista skogspinnen som han öht inte noterade. Tror dock att jag ska återgå till mer lek och bus med varje pinne, för det verkar han uppskatta. Det är alldeles för lätt att hemfalla åt tävlingsmässig träning…
Lite lydnad hanns också med på vår gräsmatta. Fick lite kommendering i fritt följ med vändningar på stället och stegförflyttningar. Båda domarna i gänget var mycket imponerade över hans vändningar och stegförflyttningar, men däremot växlar han position och flaxar en hel del när vi bara går. När jag drar upp tempot blir det bättre, så jag får skärpa till mig på den punkten. Fick även hjälp att titta på skallet, för att få koll på om de såg något jag inte sett. Den enda anmärkningen var att det var lite ojämnt, med betoning på lite, men annars var det helt OK, även positionen – han sitter så fint som jag tyckt mig se. Men då ska man veta att det enbart var själva skallet de tittade på, inte ”tyst-faserna” före och efter. Och att jag hade latexpip bakom ryggen. 🙂
Dold platsliggning, ca fyra minuter, tillsammans med flat-tiken fixade han också galant. Lite gnäll i början men han låg stabilt (enligt de som såg) och blev lugnare ju längre tiden gick. Iofs ska man väl inte dra för stora växlar när det sker hemma på gräsmattan, men det var ju bara andra gången jag gömde mig ordentligt så jag är nöjd så långt. 🙂 Och att ha en massa andra hundar hemma på vår appellplan där det bara brukar vara han kan ju bli en nog så stor störning.
Nu väntar en intensiv helg. I morgon är det KM i lydnad och på söndag ska jag bl a vara testledare på MH halva dagen. Sen borde jag faktiskt jobba en del också… Och tvätta fönster. Åtminstone köksfönstret. På insidan. *suck*
En bra träning läser jag! Gott!
Men Iza lilla…på köksbordet? Gamla tanten då…..
Ta´t lugnt i helgen och Lycka till 😀 Tummar (näää pekfinger) hålls 😀