Undrar vilka obskyra besökare min blogg kommer att få nu? Med DEN rubriken…
Nåväl, detta ska uteslutande handla om terrierns perversioner, eller rättare sagt; en utav dom. Han har säkert fler. 😉
Senaste hobbyn han skaffat sig är lite udda. Vid ett par tillfällen senaste veckan har han rymt. Men inte långt. Rymningarna sträcker sig till 20 meter eller nå’t. Rätt vad det är sätter han av rakt ut i terrängen vid sidan av stigen där vi andra ”normala” promenerar lugnt och sansat. Första gången trodde jag att ”shit, nu har han fått syn på något vilt som både jag och Iza missat”. Men nä. 15-20 meter bort tvärnitar han och så springer han framochtillbakaframochtillbakaframoch… ja ni förstår, på en sträcka av 10 meter. Han fullkomligen studsar mellan stubbar, stenar och trädstammar. Öronen är försatta ur funktion. Där springer han under en minut eller två medan jag och Iza storögt tittar på. Sen börjar öronen fungera igen (eller hjärnan?) och så kommer han och ser ut som om inget hänt, frånsett att han har en något häftigare andhämtning.
Idag upprepade sig samma sak, men inte på samma ställe. Den här gången sprang han framochtillbakaruntruntruntframochtillbaka… Hela poängen med det hela är tydligen att det ska vara riktigt ”brôtig” terräng. Ju mer det finns att hoppa och studsa mot desto bättre. Nåja, blir han lycklig av det så kan vi väl unna honom det, bara han inte skadar sig. Det ser onekligen lite riskabelt ut ibland men jag tror han har hyfsad koll.