Alla har vi väl någon slags mental to do-lista? På min står det bl a ”starta en hund i elitklass” och ”se en konsert med Bruce Springsteen”. Även om det inte är helt enkelt att få tag på biljetter via Ticnet när det drar ihop sig till den här sortens arrangemang är det ändå en rätt enkel match jämfört med att baxa en hund till elit känns det som?
När det blev känt att Springsteen skulle komma till Sverige och Stockholm så bokade vi alltså biljetter, jag och min ”kulturkompis” L. Ingen av oss är, på långa vägar, hardcore-fans men som sagt; det är något man bör göra om man är musikintresserad och ingår på något sätt i allmänbildningen. Men … vi kan inte alla låtar, alla skivor, vi vet inte vilken låt han brukar börja med, vi vet inte … särskilt mycket skulle det visa sig.
Nu är vi lite mer allmänbildade!
Igår morse drog vi än en gång till hufvudstaden men Jesus och Judas på Göta Lejon fick klara sig utan oss den här gången även om det kändes lite bittert att äta en sen lunch bara 150 meter från Göta Lejon när matinéföreställningen pågick. Med tanke på de meterlånga mail som kommit med instruktioner om hur och när man skulle ta sig till Friends Arena så påbörjade vi vår ”expedition” redan vid 17-tiden. Resan dit gick dock otippat smärtfritt. När 55.000 människor ska ta sig till samma ställe kan det ju annars lätt uppstå en viss oreda. Inpassage på arenan, toabesök, fikainköp mm flöt på riktigt bra. Synd att de inte fixat vettiga kommunikationer när man löst allt annat?
Nåja. Konsertdags!
Många låtar kände man igen, och många kände man inte igen. Ljudet var bitvis ganska uselt (det tog t ex ett par minuter innan det framgick att det var Born to run som spelades) men det uppvägde till viss del av att (via storbildskärmar) se hur han sprang runt på scenen som en (citat: Expressen) ”speedad rockhamster” , hur roligt han hade, samspelet med (hardcore)fansen närmast scenen, hur han fiskade upp en grabb i 11-årsåldern på scen och hängde på honom en gitarr och studsade runt en stund etc. etc. Man kan ju naturligtvis inte annat än beundra karl’n som efter 40 år fortfarande har den spelglädjen och som vid 63 års ålder orkar hålla detta enorma tempo i tre timmar?!
Bara känslan av att befinna sig i en samling på 55.000 människor, varav uppskattningsvis ca 45.000 har The Boss som husgud, är rätt enorm, och visst kan jag förstå dem. Resterande 10.000 var väl där på ungefär samma premisser som vi, dvs allmänbildning/upplevelse. 🙂 Publiken var f ö väldigt blandad med åldrar från ca 7 till 70.
Det var helt klart en upplevelse och ingen av oss ångrar att vi åkte dit. Men; även om jag lyssnat in mig på mycket av musiken på Spotify sista tiden så kunde jag ha varit duktigare och förmodligen fått ett ännu större utbyte av ”spektaklet”. 🙂
Under balladerna konstaterade jag också att det nog var ett tag sen jag var på en arenakonsert. Då var det cigarettändare som gällde, nu var det lysande telefoner. 🙂
När ljuset i arenan tändes under extranumren blev det extra påtagligt hur många vi var, och då rymmer ju inte bilden mycket mer än ståplats. 🙂
Kvällens avslutande upplevelse blev utan tvekan hemresan. När 53.000 av de 55.000 ska ta sig från arenan i ca 1,5 km på vanliga gator och trånga trottoarer för att sen åka med samma tunnelbana åt samma håll… Men även det funkade efter att vi blivit frånåkta av några fullpackade tåg. Sen var det två trötta och rätt nöjda (och allmänbildade) konsertbesökare som kröp ner i sängarna på hotellrummet. Helgens vodka lime klarade vi av redan på eftermiddagen 😉 då vi även hann med en god, sen lunch vid en solvägg på Folkungagatan (utan jacka!). Våren kom nog till Stockholm på allvar just igår och det tackar vi för.
Någon shopping hanns inte med men ändå fick jag med mig fem hundprylar hem. Tre från Sthlm och två från Sharpman utanför Mjölby som vi stannade till vid på hemvägen. Är man hundnörd så är man. 😀
Som synes ovan drabbades jag helt plötsligt av insikten att Karlsson inte har ett guldigt halsband vilket naturligtvis är ett måste, eller…? Men visst klär han i det? 😉
…och så lyckades jag klämma in en hund (men inte vilken som helst) även i ett inlägg om Springsteen! Hur gör jag? 🙂
vallterrier.com 
Nå, med guldigt halsband så måste man ju bara in i Bossens inlägg. Skönt att du kunde lugna mig en smula på ”tasigtillFriendspunkten”.
Ha ha… Dit var som sagt inga problem. Men ni måste väl kunna parkera bil vid någon pendeltågsstation norr om Solna och åka pendel tillbaks efteråt? Går förmodligen betydligt mer smärtfritt.
Som verksam i branschen kan jag konstatera att det är ett bekant problem att det är lättare när folk ska ”dit” för då sprider de ofta ut sig lite, men när alla lämnar ett evenemang samtidigt… Jo hoppsan. 🙂
Sharpman ja, med tanke på hur ofta jag har kört bil mellan Skåne och Stockholm de senaste 10 åren och ALDRIG har besökt detta ställe! Har hört olika utlåtanden på om det är bra eller mindre bra… Med Teba inom räckhåll är jag nog rädd för att bli besviken. 😉
De har ett enormt sortiment av bra kläder, skor o kängor och är helt klart värt ett besök! Vad det gäller hundprylar är Teba bättre.