I höst ska det renoveras! Först och främst vardagsrum, men det ska även göras några punktinsatser (bl a nytt kakel) i köket och lite annat. Därför gav jag mig igår ut på en inspirationsresa bland byggfirmor, kakel- och golvbutiker.
Kakel – relativt plättlätt, tror jag. Var ganska på det klara med vad jag ville ha, och hittade det efter 60 sekunder i första butiken. Sen får vi se om husse vill samma, men jag tror inte han har så mycket synpunkter faktiskt.
Golv – skitsvårt! Jag vet att jag vill ha ek, men där någonstans började det köra ihop sig. Valmöjligheterna är – oändliga! Bara för att nämna några…
- 9 eller 14 mm?
- Ljust, mellan eller mörkt?
- Lack, matt lack eller oljat?
- Pyttelite kvistar, lite mer kvistar eller mycket kvistar?
- 2-stav, 3-stav eller ”plank”?
De understrukna alternativen är det som känns mest troligt just nu, men det hinner nog ändra sig flera gånger innan det verkligen är dags.
Ja puh… kvällen tillbringades på altanen i ljuvligt väder (inte jättevarmt men vindstilla) med en ljuslykta och golvkatalogerna. Samt en husse, ett par hundar och lite vin.
Under inspirationsresan hann jag även inhandla solstol, i favoritfärgen. 🙂 Superskön, verkligen. Karlsson verkade också tycka att den var OK.
För övrigt ägnades gårdagen till stor del åt aktiv förnekelse av eventuella förkylningssymptom och det funkade bra så länge jag var vaken. När jag gick och la mig, och slappnade av, sket det sig… Klockan 01 vaknade jag med igentäppta luftrör och feber! Jäkla husse! Som vanligt är det han som smittar mig. Jag kan inte ens minnas när jag var den i familjen som släpade hem en förkylning som spillde över på honom?! Extremt dålig timing med tanke på lägret som börjar i helgen… 😦 Men skam den som ger sig…
I tisdags fick Karlsson ett spår för första gången sedan tävlingen i Gislaved, i slutet på maj… Först var det ju foten som stökade till det, i en dryg månad, men sen vet jag inte riktigt vad jag ska skylla på? Nåja, med tanke på det långa uppehållet skötte han sig faktiskt jättefint. Lite strul på upptaget, men sen spårade han faktiskt kanonfint. Det var ju tänkt som en uppvärmning inför lägret, men som sagt… hur mycket spårat det blir där vete sjutton med tanke på hur jag mår just nu?
Avslutningsvis en bild jag hittade i kameran, som togs innan semestern.
Jag tror aldrig vi haft så mycket harar här tidigare, även om bilden bara visar en enda? Här om kvällen kändes det som om det växte upp harungar ur gruset på infarten…?
vallterrier.com 