Idag stod det lydnadstävling på programmet. Planen var att åka och ”hämta hem” det tredje förstapriset i 2:an, men det var väl optimistiskt tänkt visade det sig.
Samling klockan 12 (!) så det blev sovmorgon, dvs inte uppstigning förrän 06.45 när Iza tyckte att det var dags. Hann med lite välbehövligt ”pyssel” innan jag gav mig iväg mot Elfsborgs BK, dvs nästan hemmaplan.
Drog startnummer två av sex, och på platsen var det nästan bara kända hundar så det kändes bra, och alla hundar låg fint.
Sen gick det åt h*vete. Kanske inte rent momentmässigt, men med min vad. Jag har ju haft ont i båda vaderna i några veckor, och förra lördagen sträckte jag till höger vad lite extra i spåret. Söndagens spår var dock inga problem men på språngmarschen på lydnaden kände jag att … AJ! Under veckan har det dock inte gjort jätteont, även om det ”malt” litegrann. Men dagens språngmarsch blev … AJAJAJ. I första steget kraschade det till i vaden så att jag fick fortsätta haltande. Med tanke på att årets sista spårtävling (1200 meters skogs”promenad” i okänd terräng) på programmet i morgon så började mina tankar snurra och jag tappade koncentrationen fullständigt, samtidigt som det gjorde hyfsat ont att förflytta sig. Betygen blev trots allt … OK, men Karlsson bestämde sig för att prova ett nygammalt koncept och springa till vänster om rutan?! Den som varit klockren på varenda träning (och tävling) länge nu. Åtminstone klockren på så sätt att han sprungit rakt fram, sen har det varit upp till mig att få stopp på honom i tid. Men som sagt; inte idag. Det hade räckt med en 5:a så hade det tredje förstapriset varit i hamn… *suck*
Dagens betyg:
Platsliggande 10
Fritt följ: 7,5
Läggande: 8,5
Inkallande med ställande: 8,5 (snällt?)
Sändande med ställande (rutan): 0
Apportering: 8
Hopp: 9,5
Fjärrdirigering: 8
Helhetsintryck: 9
Totalt 148 poäng och ett andrapris. FAN! Ett förstapris som ”plåster på såren” hade ju inte gjort nå’t.
När vi var klara drog jag i ilfart till stan för att hinna köpa handikapphjälpmedel innan affärerna stängde. Det slutade på Intersport och inköp av ett sådant här:
Tur man inte är hund för då hade SKK:s dopingreglemente inte sett nådigt på detta. ”Smärtlindrande och påskyndar läkning…” Det var väl ungefär en sådan formulering Back On Track föll på?
Nåväl, tillbaks till klubben, för att vänta ut lydnadsklass I-hundarna och prisutdelningen, för på Elfsborg får man nämligen pris oavsett hur dåligt det går. 🙂
Nåväl, om man bortser från kraschade vadmuskler och uteblivna förstapris så har det varit en trevlig dag med en trevlig tävling och mycket trevligt folk.
Gjorde en raid på apoteket när jag ändå var i stan så till natten ska jag applicera ett Voltarenplåster på den ömmande vaden, och Voltaren invärtes får det också bli, så får vi se om jag kan gå och stå när jag kliver upp i morgon bitti? Som sagt; med den dopingen är det tur att man inte är hund…
vallterrier.com 