Men sen blev det problem. När jag tänkte titta på TV för en gångs skull så fanns det inget jag ville se…
En bild från igår och en från … alldeles nyss. 🙂
Emellanåt hittar jag K med öronen i denna fascinerande position. Oftast har han fixat till det alldeles själv, som den här gången. Ibland kanske storasyster hjälpt till med lite tvätt och glömt att stänga öronen efter sig.
Den blicken… 🙂
(I munnen har han faktiskt den enda leksak som överlever hans kärleksfulla omvårdnad. Vi är iofs inne på nr 2 eftersom den första ”sprack” efter ett år eller så, men ändå … den håller. Typ amerikansk fotboll, ihålig. Ett tips till andra vandal-ägare.)
Igår kväll tränade vi för vår PrivatTränare, och som vanligt var det riktigt kul och givande. Dock var ”våra” fotbollsplaner upptagna av en massa människor som spelade fotboll?! Vafalls… kan de inte skaffa sig ett liv istället? Därför fick vi ta till vår reservplan (!) som vi inte använt tidigare för att den ligger lite otillgängligt. När jag inspekterade i våras var den stooora gräsmattan klippt och fin. Det var då det… Nu var gräset ungefär tre dm högt. Det innebar att Karlsson, under den inledande platsliggningen innan PT:s ankomst, knappt syntes från min position. Men han låg, och låg, och låg… Närmare bestämt i 13 minuter, sen bröt jag. Gräsmattan är nämligen belägen mitt i ett populärt naturområde med massor av stigar och promenerande människor. Det var inget som helst problem, men när det kom en människa med vidhängande hund kände jag att det fick räcka. Jag tror inte att han hade rest sig då heller, men efter så pass lång tid ville jag inte riskera att behöva skälla på honom utan få en chans att avsluta riktigt positivt och mysig. Det mest fascinerande är att han faktiskt är tyst?! OK, efter 11 minuter kom det något enstaka litet pip. Men efter 11 minuter är ju liksom momentet slut för länge sedan, oavsett i vilken klass man tävlar. 🙂
Passet i övrigt bestod av att vi började från grunden med rutan, dvs backade ungefär 14 steg… Det vi gjorde funkade jättebra så det är väl bara att träna vidare. Dessutom började vi med sättande under marsch. I övrigt slipade vi lite på det befintliga, dvs linförighet, fritt följ, ingångar och framförgående med kommendering. Det sistnämnda (…med kommendering) har vi inte ägnat oss åt allt för ofta men han skötte sig jättefint. Fjärren har dock börjat strula. Från att ha haft oerhört fina positionsväxlingar ligg-sitt-ligg så har han nu börjat hoppa fram lite när han sätter sig upp. Mer att jobba på alltså.
*************
Helgen som kommer har vi HusseFritt. Husse och några kompisar ska åka till Karlskrona. Detta innebär att ALL lagad mat under helgen kommer innehålla antingen gorgonzola eller curry. 😀 Något som extremt sällan förekommer när husse också ska äta av maten, så nu gäller det att passa på.
HusseFritt innebär också att jag kan träna hund preciiis hur mycket jag vill, utan att någon klagar. Detta ska utnyttjas rejält genom att jag i morgon bitti åker till Trollhättan för att träna platsliggning. 🙂 Ja förhoppningsvis blir det väl lite mer träning också, och så får jag ju träffa Agnetha igen. 🙂 Det var länge sedan sist, och när hon då lovade att ställa upp med sin ”prick” på plats à la Lotta så var det ett erbjudande jag inte kunde motstå, så; Trollhättan – here we come! (Men husse tittade onekligen lite konstigt på mig när jag sa att vi skulle åka till Trollhättan och träna platsliggning 🙂 ).
Nä jag är faktiskt inte det minst orolig för hur jag ska få helgen att gå. Det brukar jag sällan vara, men nu har ”dom” ju dessutom lovat bra väder så vi ska nog klara oss. Att mitt paket med Arne Dahl-böcker anländer till ”posten” vid 17-tiden gör inte det hela sämre. Vet inte ännu om jag hinner hämta det, men kanske…
vallterrier.com 