Uncategorized

Lite surrealistiskt…

…var det att vakna till en jämngrå himmel. Och regnstänk på rutan!

Men (och detta vågar man väl knappt skriva): ganska skönt. Och gudarna ska veta att regnet behövs. Om man, som vi, bor med skogen in på husknuten, eller åtminstone ca 10 meter ifrån densamma, blir man minst sagt irriterad när man hittar en nyligen ihjältrampad cigarettfimp på den knastertorra barrmattan i skogen. Detta hände här om dagen och jag tror mig veta vem den skyldige är. Vi har nämligen en kedjerökande och hundägande granne som någon enstaka gång tar en liten promenad med sin lilla hund. Och troligen kan han inte ens släppa taget om cigaretten då… Snacka om omdömeslöst i den torka som varit!

Även om det är skönt med lite regn och moln som omväxling håller jag tummarna för att detta inte är slutet för ”sommaren”, utan att värmen och solen återkommer. Om inte annat till midsommar, och sedan till semestern.

Igår kväll fick pensionärs-schäfern så att hon teg. 😉 Först ett lydnadspass, mest på skoj, på klubben. Sedan några rundor på agilitybanan och slutligen ett pass i simbassängen. Hon verkade rätt nöjd med samtliga delar i kvällsprogrammet. Och som omväxling kastade hon sig frivilligt i vattnet?! Det kan möjligen ha berott på att hon fick se katten som varit före oss i simmet och hoppades på att hitta ytterligare en katt i bassängen?

Innan simningen hann jag med ett rejält lydnadspass med bruksterriern också. Och nu är jag inte längre orolig för hans hälsotillstånd för jösses vad taggad han var! 20°, skugga och svala vindar var vad som behövdes för att få honom ”frisk” igen. Han skötte sig fint, frånsett att han var lite överladdad och t ex skallade på fjärren?! Det lugnade dock ner sig när vi kört en stund. Jag har nog ett intressant projekt i att hitta balansen på den hunden, så att jag kan få honom i rätt ”mode” inför tävlingar. Skulle behöva en formel baserad på utomhustemperaturen, tiden på dagen och eventuellt ytterligare någon parameter. Alla matematiker får gärna anmäla sig! I andra ändan av formeln bör det komma ut uppgifter om hur många minuter, och på vilket sätt, jag ska värma upp honom inför tävling för att hamna på ett ”lagom” varvtal. Detta är en något annorlunda situation för mig som är van vid en Iza som jag ALDRIG har kunnat värma upp för mycket…

Gårdagens roligaste, vad det gäller K, var dock metall-apporteringen. Vi har kört det en, säger EN, gång tidigare. Vill minnas att det var någon gång i höstas. Det var inga som helst problem då, och inte nu heller. Högsta fart ut, fint gripande, och högsta fart in. Utan att vara domare så tror jag att han, åtminstone igår, legat på 9-9,5. Det enda jag kunde se, som skulle renderat poängavdrag, var att han rullade runt den ett halvt varv i munnen precis när han satte sig. Men som sagt; det var ingen tävlingssituation och att ALLT kan hända då, det har jag ju lärt mig.

En reaktion till “Lite surrealistiskt…”

  1. Nej, jag vill INTE har regn, även om mitt intellektuella jag är fullständigt medveten om att den knastertorra skogen och åkermarken behöver en rejäl dos vatten. 😦 Och inte vill jag ha blåsten som är heller; jösses, inte ska det väl storma på sommaren heller???
    Hm, jag hör dessvärre till syndarna i skogen jag också; fick skäll (och totalt rökförbud) av mina kamrater i sökggänget i går kväll, när jag rökte på stigen. Till mitt försvar ska sägas att jag mest gjorde det för att freda mig från de typ 8 miljarder knott som hade ”släktträff” eller liknande. 😮 Vid fikat fick jag, tack och lov, röktillstånd igen, men först sedan jag försett mig med ett vattenfyllt ”askfat” i form av en mugg… 😉 Jo jo, det GÅR att lära även gamla rökare att fimpa – tillfälligt. 😀
    Det där med att hitta den rätta balansen och rätt parametrar låter ungefär som att träna/tävla en aussie! Men så är ju K en aussiewannabe också. 😀

Lämna ett svar till Agnetha Avbryt svar