Får jag be om störsssta … möjliga … tysssstnad…
.
.
.
Låt mig presentera…
.
.
.
.
.
.
… Gino!
Men allvarligt talat så kommer jag nog att avråda pappa från att ta någon valp ur den här kullen. Anledningarna är följande:
• Valparna både kissar och bajsar. Inomhus!
• Dom har tänder. Som dom använder!
• Dom har taskig koordinationsförmåga!
• När dom inte äter, kissar, bajsar eller testar koordinationsförmågan så sover dom!
Så var det med det! 😀
Men eftersom jag tror att ovanstående argument inte biter på pappa så gjorde jag ändå ett val. Den här gången gjordes valet på något mer vetenskapliga grunder än när jag valde Karlsson (mest rynkor i pannan!). Jag gjorde faktiskt ett valptest på hanarna, med protokoll och allt. Karin fick bära in valparna, en i taget, i ett rum där dom inte varit förut och där jag befann mig. Det som fällde avgörandet, och var den stora skillnaden, var att valp 1 och 2 la sin energi på att undersöka rummet medan valp 3 (Gino) engagerade sig i mig och inte brydde sig så mycket om den nya miljön. Det var viktigare med mig! En positiv egenskap tycker jag. Testade även diverse andra saker; hantering, ljud och intresse för lek och där var det ingen större skillnad mellan dom. Nu borde de nog ha varit en vecka eller två äldre, men eftersom det inte var möjligt så fick det bli som det blev. Det är också fullt möjligt att jag fått ett helt annat resultat om jag gjort testet idag istället, men nu blev det som det blev och jag tror att det blir bra. 🙂
Det har varit mycket bt-valpar på ett dygn. Igår kväll var vi hembjudna till kennel Gibas som hade en kull på fyra valpar, ca en vecka äldre än Gino och hans syskon. Där var det också full fart. Eller … fullare fart. Det händer mycket i utvecklingen på en vecka! Kul var det att se dom, och mycket hundsnack blev det. Jag träffade även Ginos pappa Paddy, Karlssons farfar Kimi och mormor Jamie.
Karlsson har haft ett tufft dygn bland alla brudar. Det började med att hans mamma skrämde slag på honom genom att vara iförd tratt och pyjamas. Nyopererad (kastrerad) som hon är så var det nödvändiga tillbehör men Karlsson tyckte det var tämligen skräckinjagande och har hållit sig på behörigt avstånd. Han har även varit oerhört respektfull mot valparnas mamma Manda även om hon inte tyckte det var nödvändigt utan faktiskt la sig på rygg utanför valphagen och såg ut som om hon kunde tänka sig att bjuda på lite mjölk. Mercedes, och framför allt Yla, har han dock busat runt med som vanligt. Men droppen som fick bägaren att rinna över kom i morse, när han precis ätit sin frukost på ”vårt” rum. Då är det tre bt-brudar (alla utom hans mamma) som ”spränger” dörren. Då gick han ut ur rummet och tittade uppgivet på mig; ”får vi inte vara ifred ens här?” såg han ut att tänka. Valparna tyckte han också var lite läskiga samtidigt som han var nyfiken och tassade runt utanför valphagen. Det hade nog varit annat om han förstått att de går att använda som pipleksaker… 🙂
På hemvägen har han sovit oavbrutet. När jag öppnade bakluckan vid ett par tillfällen för att kolla om han ville gå ut så tittade han bara på mig med en blick som sa; ”jag har inte tid, stäng”, och så var det slutdiskuterat. 🙂 Det var skönt att komma hem till storasyster igen tyckte han, för där vet han ju var knapparna sitter…
Slutligen några fler bilder på Gino och hans syskon.
Mest vitt på bröstet har han (av hanarna) och dessutom har vi klippt av de yttersta stråna på svanstippen för att hålla ordning på vem han är. 🙂
Härlig valpmage!
Gino försöker mörda kojan. Jämför svanstippen med hans brors…
Vet inte om någon av dessa är Gino, men oavsett vilket … söta är dom!
Dessert kan man äta sittandes i matskålen. 🙂
Gino ligger underst i högen.
Gino fick komma ut för första gången, tillsammans med sin mamma. Det tyckte han var spännande och roligt och var bara nyfiken på allt nytt.
Ljuset var sparsamt så kameran hade svårt att hantera den supersnabba sex-veckorsvalpen. 😉
Inkallningen är redan klar. Åtminstone när matmor kallar!
vallterrier.com 