Eller … Humla och Dumle kanske?
”Nä ska du fota med blixt så vill inte jag vara med på bild! ”
Mellan sommarens längtan och vinterns köld!
Det är en bok av Leif GW Persson. Den har inte ett dugg med lobelior att göra men jag tycker ändå att boktiteln passar rätt bra till den här bilden som jag tog för fem minuter sedan.
Än har lobeliorna alltså inte gett upp men jag misstänker, på goda grunder, att detta är sista rycket…
Snön som syns i bakgrunden har kommit sista timmen. 😦
…på ett år när man undrar varför man skaffade hund?
+2°, snöblandat ösregn, halv storm.
Det är sådana dagar man undrar.
Hade det dessutom varit mörkt hade matte raskt proklamerat – VILODAG!
Innan promenaden var över hade dessutom det snöblandade ösregnet transformerats till ös-snö. Och nu börjar skiten lägga sig också…
…eller åtminstone på kvällarna, framför TV:n. Och Karlsson tycker ungefär detsamma.
1. Min fleecepläd
Den är fullkomligt gigantiskt (är nog förmodligen tänkt som överkast?) och även om den är dubbelvikt kan jag vira in heeela mig. Två varv. Färgerna kanske inte är de mest diskreta men å andra sidan var den gratis. 🙂 När/om jag reser mig tar K chansen, men att vara invirad tillsammans med mig? Nä, där går gränsen. Annars skulle jag tycka att det var ganska mysigt.
2. Mina fårskinnstofflor
– Äntligen! sa K när de flyttade ut från sommarförvaringen. Jag använder dem huvudsakligen på fötterna. K använder dem huvudsakligen för apportering och platsliggningsträning. Han tar en utav dem, dänger den i väggen och lägger sig sedan bredvid den stackars toffeln. Han tuggar aldrig på dom. Det räcker med att bära iväg med en och dänga den i väggen, sen är han nöjd. 🙂 Ska försöka fånga platsliggningen på bild någon dag.