Pyssel gillar att se sig omkring. Lite (eller mycket) högre än omgivningen ska det gärna vara, då sätter han sig ner och bara tittar. Jag vill inte riktigt tänka på den dagen (den är nog inte så långt borta) när han kommer upp i soffan och kan titta ut genom fönstret, eller för den delen stå på golvet med framtassarna på fönsterbrädan… 🙈
Stubbarna nämnde jag i ett tidigare inlägg och de är fortfarande lika spännande, både hemma på gräsmattan och i skogen.
När han debuterade på vår hemmaklubb i förrgår upptäckte han att man kunde se ut över … ån. Inte riktigt som utsikten över Hjälmaren som han hade hos uppfödaren men ändå utsikt över vatten. Han ville dit varje gång vi gick förbi på väg till eller från bilen och han stod bara still och tittade, länge… 😍
Vi var ju även tvungna att träna på det viktiga momentet ”prispall”. Det gillade han. När jag lyfte ner honom försökte han kravla sig upp igen. Det bådar gott för framtiden tycker jag – att han har som mål att stå högst upp på prispallen. 😂
Hemma klättrade han upp på min hobbylåda men besvikelsen var stor när han upptäckte att någon stolle ställt ett bord ovanför så att han ändå inte kunde se ut genom fönstret. Då siktade han på sladdarna istället. 🙈 😱 Sladdarna är inte kvar där, för att uttrycka mig kort.
Igår kväll när vi gick en liten rastningsrunda på tomten hittade han infiltrationsbädden (till vårt avlopp) som är ganska hög. Där sprang han upp flera gånger och bara satte sig och tittade. De kan bli problem när jag ska förklara för honom att allt han såg inte är hans/vårt. Det är faktiskt nästan ingenting av det han såg som är vårt men jag kommer onekligen att tänka på en scen ur Lejonkungen när jag ser den bilden. 🤣
Idag hittade han en hög, stor och alldeles förträfflig myrstack i skogen. Den är ”död” sedan några år tillbaka eftersom det ramlade ett stort träd över den vid en storm. Hade den inte varit död antar jag att han kommit ner lite snabbare än han gjorde nu. 😂
Jag undrar spänt vad det blir nästa gång. 😅
vallterrier.com 