När jag skrev rubriken ovan insåg jag att jag nog inte har avslutat förra årets semester än, här i bloggen alltså. Det blev lite mycket kelpie där, när jag väl borde ha skrivit avsnittet som avhandlade hämtning av den nya familjemedlemmen. Nåja, det kanske kommer, en annan dag. 😉
Sen sist har vi hunnit fira midsommar på hemmaplan med goda vänner, åka till Skåne på ett rasande trevligt 40-årskalas och … åka till Skåne på semester. Tyrvärr var det en (arbets)vecka mellan kalaset och semesterns utbrott men husvagnen fick bo kvar på kalasstället så slapp vi åtminstone släpa den fram och tillbaks.
Jag älskar ju Skåne, och framför allt Österlen. Fem år sen sist och det var väl det första riktiga besöket. Eftersom vi klarade av husses önskesemester (Norrland) förra året var det min tur att önska i år och då blev det alltså raka motsatsen till Norrland. 🙂 Dessutom har vi flängt runt något alldeles infernaliskt de sista åren så nu hade jag ”beställt” en vecka på samma ställe med förtält uppsatt. Lugn och ro skulle det vara!
Första natten tillbringade vi på en grusparkering på Ystad Camping, uppsatta på väntelista och med hopp om att någon skulle checka ut nästföljande dag. Morgonen efter åkte vi, efter tips från grannarna på grusparkeringen, och kollade upp Nybrostrands camping, några kilometer längre österut, och där fick vi en kanonfin plats så vi lämnade Ystad Camping utan någon sorg i hjärtat alls, faktiskt. Den var trång och ”gyttrig” och egentligen alldeles för livlig för vår smak. Nybrostrand däremot var lugnt, luftigt och bara ett stenkast (nåja) från havet. Det var i alla fall riktigt nära, typ 2 minuters promenad, och den låg på rätt sida om vägen, dvs på havssidan.
När vi kom ner var det infernaliskt varmt men natten mellan söndag och måndag byttes värmen, via ett åskväder, ut mot mer hanterbara temperaturer, framför allt för hundarna. De lägre temperaturerna och blåsten gjorde att stranden var folktom och varje morgon/förmiddag kunde vi ta en rejäl promenad på den helt folktomma stranden och hundarna kunde vara lösa. Helt ljuvligt!
Maro, som knappt sett annat vatten än det i vattenskålen, blev lite övermodig första morgonen och gjorde en frivolt i vågorna. Frivolten hann jag inte fotografera… Sen gick han inte nära vattnet igen. Karlsson som är lite mer härdad plaskade runt i strandkanten lite. Temperaturen gjorde väl att suget efter riktigt bad inte var så stort.
Vi höll en ganska lugn takt hela veckan. Någon utflykt per dag, kortare eller längre, men mycket tid tillbringades med att ”bara vara”. Inga tider att passa och inga krav. Precis vad jag behövde efter den här våren och försommaren. Flera morgnar sov vi till framåt 8.30!!
Vi hann dock med bl a Kivik, Sandhammaren, Simrishamn och Ystad och lite shopping blev det på vägen. Dessa kylskåpsmagneter kunde jag bara inte motstå. Påminner väldigt mycket om någon jag känner…
Vid Sandhammaren kom man tyvärr inte mycket längre än parkeringen pga ”hundförbud”. Maro fick i alla fall sin alldeles första egna glass vilket var uppskattat. Karlsson fick naturligtvis också glass men det har vi ju sett på bild förr.
I Simrishamn var hundar ”självklart” välkomna och serverades isvatten snabbare än vi hann blinka. Isvatten var dock skumt sa Maro som tuggade is en stund för att sen välta skålen…
Dessutom fick jag utöka pelargonsamligen i samband med ett besök på http://www.havenosterlen.se/haven/. Ett jättefint ställe med fantastiska ”sticklingar” som i verkligheten var välväxta plantor – för 30,-/styck. Fick dock behärska mig lite eftersom de helst skulle komma hem helskinnade också.
Jag älskar verkligen havet och inser varje gång jag kommer i närheten att jag borde bo närmare det. Även om sydkusten inte bjuder på lika spektakulära solnedgångar som västkusten så är det otroligt vackert.
Maro tyckte det var spännande att bo på camping och hade mycket att hålla ordning på. Karlsson var tyvärr ovanligt ”hetsig” och skulle skälla på det mesta. När jag analyserade det hela kom jag fram till att när Iza var med så var hon chef. Om inte hon skällde (vilket hon mycket sällan gjorde) så gjorde inte han det heller. Förra sommaren var han ju ensam campinghund och det fanns ingen att larma så då var han också tyst och fin, men nu … har han en bror som gladeligen hänger på. 😛 En del onödig tid gick alltså åt till att försöka få tyst på hundarna…. Nåja, sååå farligt var det nog inte och som vanligt är det nog man själv som har mest ont av det.
Han sov i alla fall gott på kvällarna, i diverse olika ställningar. 🙂
Ibland satt han också. 🙂
I lördags var det tyvärr dags att riva tältlägret och åka hemåt igen. Vår plats var bokad av någon annan fr o m den dagen så även om vi rent praktiskt kunde ha stannat några dagar till så var det inget alternativ att riva förtältet och sätta upp det på någon annan plats.
En sista liten morgonpromenix till strande hann vi i alla fall med.
På vägen hem blev det ett stopp på Teba i Höör för att inhandla diverse förnödenheter till hundarna. 😉 Men faktiskt; jag köpte nästan bara ”nyttiga” saker. Bara en leksak och inte ett enda halsband! (Halsband hade jag däremot shoppat på Arken-butiken i Ystad som var vansinningt välsorterad jämfört med motsvarande butik här i stan.
På min semesterönskelista stod även ”några dagar hemma”, och det blir nästan en vecka faktiskt innan jag och Maro drar på spårläger på fredag.
Dessa dagar hemma har också varit underbart lugn och sköna. Igår och idag har vi tränat, både spår och lydnad, med goda vänner. Det kan faktiskt vara så att träning ger resultat?! 😉 Det märktes stor skillnad på både spår och lydnad bara från igår till idag. Att jag börjat skärpa till mig, rotat i minnesbanken efter gamla spårkunskaper och strukturerat upp det hela lite har gett riktigt bra resultat bara under veckans tre spår. Men nu stundar en vecka (nästan) för min favoritinstruktör; Geir B. Larsen! Precis vad vi behöver. 🙂
(Detta inlägg skrev jag igår och har kompletterats med bilder idag. Nu ikväll gjorde jag en frivolt i trappan och landade med huvudet före vilket resulterade i kraschade glasögon, en rejält bula i pannan, blodvite och ett ömt ben. Maximalt dålig timing inför det stundande lägret. Kommer säkert känna mig ännu mer mörbultad när jag vaknar i morgon… Men ok, det kunde ha varit värre. Jag bröt i alla fall inget men just nu är jag hyfsat ledsen… Så typiskt, inför den här veckan – av alla… 😦 Någon grundligare korrkturläsning orkar jag inte med just nu så ev. stav- och syftningsfel bjuder jag på.)
vallterrier.com 