Dag: 10 juni, 2008

I lördags efter badet fick Karlsson en pip-boll att lattja med på altanen. Alltså inte en latex-pip, sådana får han aldrig ha på egen tass (eller tand). Lattjandet övergick ganska snart i att han låg stilla och ”gnagde” men jag tänkte inte mycket mer på det. Dessutom låg han precis vid husses fötter så då borde väl husse ha ansvaret?

Efter en stund upptäckte jag att bollen begåvats med ett hål på ca 2×2 cm. Jag hittade inte den saknade biten men K brukar inte käka upp det han dödar. Han sliter loss och spottar ut, så jag tog för givet att den biten ramlat ner mellan golvbrädorna.

På söndagen spydde han upp lite galla vid ett par tillfällen, men mat och godis fick han behålla.

Idag kom förklaringen. Väl inlindad i gräs.

Han spydde upp en rejäl gräsboll, och mitt i alltihop låg det 2×2 cm orange plast, misstänkt likt bollen från i lördags. Vem behöver sparris (som man ska ge hunden när den fått i sig något vasst) när det finns gräs? För övrigt bedömde jag inte plasten som ”vass” utan trodde den skulle komma ut i andra änden, OM han nu svalt den. Men det är ändå fascinerande hur kroppen kan ordna det?!

Med en utomhustemperatur på ca 13° och stormvindar har kvällen ägnats åt att bringa viss ordning inomhus. Det var ett tag sedan… Dessutom har jag planterat om/fyllt på jord åt de pelargoner som ägnat dagen åt att göra frivolter från altanräcket. De var alltså placerade på räcket på den gamla ”altanen” (måste hitta ett annat ord för den konstruktionen för nu känns det inte som en ”altan” längre) på läsidan av huset så jag trodde att de stod rätt säkert i vinden, men icke. Vi får se om de återhämtar sig från sin äventyrliga utflykt.

Nu ska jag dyka ner i strykhögen. Hur det går i fotbollen lär jag bli varse ändå.

…vad det blåser! Idag löper man definitivt större risk att dö av ett träd i huvudet än av värmeslag. Blomkrukor och blomlådor flyger omkring eller … nåja, ramlar ner i alla fall.

Vi överlevde dock lunchpromenaden även om vi höll på att blåsa av vägen.

Morgonens regn blev det inte så mycket av. Det hann dunsta (eller blåsa bort?) innan det landade på marken.

Hoppas att grannen inte går någon skogspromenad med sin hund idag, eller – om han gör det – lämnar cigaretterna hemma!

…var det att vakna till en jämngrå himmel. Och regnstänk på rutan!

Men (och detta vågar man väl knappt skriva): ganska skönt. Och gudarna ska veta att regnet behövs. Om man, som vi, bor med skogen in på husknuten, eller åtminstone ca 10 meter ifrån densamma, blir man minst sagt irriterad när man hittar en nyligen ihjältrampad cigarettfimp på den knastertorra barrmattan i skogen. Detta hände här om dagen och jag tror mig veta vem den skyldige är. Vi har nämligen en kedjerökande och hundägande granne som någon enstaka gång tar en liten promenad med sin lilla hund. Och troligen kan han inte ens släppa taget om cigaretten då… Snacka om omdömeslöst i den torka som varit!

Även om det är skönt med lite regn och moln som omväxling håller jag tummarna för att detta inte är slutet för ”sommaren”, utan att värmen och solen återkommer. Om inte annat till midsommar, och sedan till semestern.

Igår kväll fick pensionärs-schäfern så att hon teg. 😉 Först ett lydnadspass, mest på skoj, på klubben. Sedan några rundor på agilitybanan och slutligen ett pass i simbassängen. Hon verkade rätt nöjd med samtliga delar i kvällsprogrammet. Och som omväxling kastade hon sig frivilligt i vattnet?! Det kan möjligen ha berott på att hon fick se katten som varit före oss i simmet och hoppades på att hitta ytterligare en katt i bassängen?

Innan simningen hann jag med ett rejält lydnadspass med bruksterriern också. Och nu är jag inte längre orolig för hans hälsotillstånd för jösses vad taggad han var! 20°, skugga och svala vindar var vad som behövdes för att få honom ”frisk” igen. Han skötte sig fint, frånsett att han var lite överladdad och t ex skallade på fjärren?! Det lugnade dock ner sig när vi kört en stund. Jag har nog ett intressant projekt i att hitta balansen på den hunden, så att jag kan få honom i rätt ”mode” inför tävlingar. Skulle behöva en formel baserad på utomhustemperaturen, tiden på dagen och eventuellt ytterligare någon parameter. Alla matematiker får gärna anmäla sig! I andra ändan av formeln bör det komma ut uppgifter om hur många minuter, och på vilket sätt, jag ska värma upp honom inför tävling för att hamna på ett ”lagom” varvtal. Detta är en något annorlunda situation för mig som är van vid en Iza som jag ALDRIG har kunnat värma upp för mycket…

Gårdagens roligaste, vad det gäller K, var dock metall-apporteringen. Vi har kört det en, säger EN, gång tidigare. Vill minnas att det var någon gång i höstas. Det var inga som helst problem då, och inte nu heller. Högsta fart ut, fint gripande, och högsta fart in. Utan att vara domare så tror jag att han, åtminstone igår, legat på 9-9,5. Det enda jag kunde se, som skulle renderat poängavdrag, var att han rullade runt den ett halvt varv i munnen precis när han satte sig. Men som sagt; det var ingen tävlingssituation och att ALLT kan hända då, det har jag ju lärt mig.