Känner att jag vill förtydliga lite angående gårdagens bitter-inlägg. Det är INTE frågan om att jag tycker hemsidan är perfekt eller att jag är ofelbar. Så är det alltså inte. Hemsidan har nu funnits i ett antal år. Jag byggde upp den med hjälp av en klubbkompis (som då bodde i Stockholm men ändå tog på sig jobbet!). Jag stod för idéerna och innehållet och hon skötte (och sköter) det praktiska, dvs uppdateringar. Det har inte hänt så mycket på sidan på dessa år. Visst är den idag ganska ”tråkig”, men det har sina skäl (som ingen har frågat efter!) och den är funktionell. Den innehåller mycket information och en hel del praktiska specialfunktioner för t ex resultatrapportering och medlemsanmälan. Den är inte speciellt flashig men den fungerar och den hålls uppdaterad med viktig information. Detta har heller ingen klagat på.
Kontentan av mailet jag fick igår var att man vill ha den roligare och ha någon som har ”ansvaret” för den?! Ursäkta mig men vad är det jag har idag? Är det inte ”ansvaret”? Undrar om dom fattar hur mycket tid jag (och hon som sköter det tekniska) lägger ned på ett år? Om man nu vill ha en förändring; varför ber man inte mig komma till nästa styrelsemöte och diskutera saken där? Varför redan i första mailet börja diskutera en ersättare?
Hade sidan varit misskött hade jag kunnat svälja det hela, men inte som det är nu. Jag strider inte för att ha kvar ”jobbet” och tänk vad mycket tid jag kommer få att träna hund på istället? Och mindre stress för att det ska uppdateras lite då och lite då….
Nej, jag är sårad, illa berörd och känner mig orättvist behandlad. Överkänslig? Troligen. Men sådan är jag bara. Inte mycket att göra åt.
Mitt förra jobb (som rent arbetsmässigt var ”drömjobbet”) sa jag upp mig ifrån eftersom jag kände mig (och var) orättvist behandlad av en chef som inte vågade stå för sina åsikter eller ens ta en diskussion. Och kan man säga upp sig från ett välbetalt jobb så ska det väl inte vara några större problem att ”säga upp” sig från ett idéellt uppdrag?
I natt somnade jag inte förrän vid 02-tiden. Låg och funderade på detta, och även på att byta klubb. Vi har en till klubb i stan, där jag redan är medlem, så steget är inte speciellt stort. Och då lär jag ju ”automatiskt” bli av med tidningen också?
Efter 3,5 timmes sömn är man inte speciellt pigg. Eller glad…
**********************
Tillägg;
I natt älskade jag Iza ännu mer än vanligt. Hon var vaken så länge jag var vaken och kollade till mig. När jag gick ner för att ”vanka” omkring följde hon med, fast jag försökte övertala henne att ligga kvar. Hon kände på sig att jag inte borde lämnas ensam. Karlsson snarkade och sov som en stock, men jag älskar honom också, ändå.
Under den stunden jag sov drömde jag något mystiskt; jag och Iza befann oss på räddnings-SM, av någon outgrundlig anledning? Men vi deltog inte utan tittade bara på. Helt plötsligt skulle man inte bara köra räddning utan även narkotika-sök. Någon (?) tyckte att jag skulle testa med Iza och det gjorde jag. Skickade in henne i en byggnad där det skulle finnas sex ”gömmor”. Och hon markerade alla klockrent och var sååå duktig. Och var hon lärt sig detta var det ingen som förstod, inte ens jag. Jag bara undrar; var får man allt ifrån?
vallterrier.com 
Usch ! Stackars dej.
Förstår att det gnager i dej….
Tänker på dej !!
Kram Pia
Så här fungerar livet. Tar man på sig ansvar i en förening så är det idiellt arbete. Men många som bara halkar med har svårt att förstå detta. Det är fegt av styrelsen att inte kunna ta ett samtal med dig. Ordförande har ansvaret för styrelsens arbete och kan inte gömma sig bakom några anonyma gnällspikar.
Kram S-O
Tyvärr tycker jag att jag ser allt mer av detta i föreningslivet. Gnäll och tjafs som i vissa lägen beror på feghet, andra fall okunskap (det är faktiskt skrämmande dåligt beställt med grundkunskaper i föreningsarbete på många håll), ytterligare några på personliga konflikter.
Min bestämda uppfattning när det gäller ideellt arbete är att det ska vara roligt, annars får det vara… När det inte är roligt längre så är det dags att ”ta sin hatt och gå”. Och, faktiskt, har jag lärt mig att göra detta utan att fundera på ”hur ska de klara sig nu då”. Allt för ofta visar det sig att man inte saknar kossan förrän båset är tomt.
Byta klubb, eller flytta, är funktionella metoder för att bli av med ideella uppdrag!
Ljuvliga hundar, izas nattliga insats är sånt som gör att jag bara vill grina av tacksamhet för att de finns.
Hajar inte riktigt vilken sida det handlar om eller vad som är problemet, men jag hör att du är ledsen, besviken och känner dig påhoppad och jag hoppas det går över snart. (Din fundering på huruvida du är överkänslig känner jag igen, jag brukar beskylla mig själv för det i liknande situationer, men det spelar ju liksom ingen ROLL egentligen, känner man som du gör är det lika jobbigt oavsett.) Styrka och sympatier vill jag sända dig!
Mårr; det handlar om Borås Brukshundklubbs sida. Länk finns i högerkanten.
Otack är världens lön. Usch vad trist det är med sånt. Jag hade reagerat precis som du. Man saknar inte kon förrän båset är tomt, du kanske ska låta dem uppleva det?!
Och den där Siv tror jag att du skrivit om förr?! Jag vill också ha en Siv hos min frisör!! Om inte det går att ordna så kan jag väl få ta med mej en Bus?!
Ha en skön helg och släpp tjafset bakom dej och fokusera framåt i full fart!
KRAM
Jessika; Ska du besöka MIN frisör så är det säkert OK att ta med dig Bus. K var med en gång när han var valp, till Sivs stora förtvivlan… 😉
Och ko-liknelsen är så sann!
Det mest otacksamma jobb som finns är att ha hand om hemsidor… Är det dessutom ideellt så är det ännu värre! Jag har haft hand om folks hemsidor förr, de första jag gjorde höll jag med både server och uppdateringar och design gratis. Never again!
Istället för att vara ledsen för att de skött det här på ett kasst vis, försök fokusera på att du faktiskt slipper det nu och all den tid du lagt ner på det får du använda till något roligare! För inte är det speciellt roligt att pilla med en hemsida egentligen..?
Fast jag förstår verkligen dina känslor. Det är kasst av dem att ”hoppa på dig” såhär!
Ojoj Lotta. Vad läser jag!? Personligen skulle jag reagera exakt likadant som du. Har gjort det! När det gäller frivilla obetalda ”arbeten” gäller det att hitta en jämnvikt. Inte ta åt sig för mycket och inte för lite…svårt, svårt! Om man gör så gott man kan och ändå får skit för det, ja då försvinner all motivation. Så är det bara.
Tacka för dig och säg ifrån dig uppdragen. Var kvar som ”passiv” medlem. Det biter nog mer.
Underbara, lojala hundar som känner av hur vi mår.
Ha nu en trevlig helg Lotta och en stor kram från mig.
Tillägg….nu har jag surfat runt på er sida. Så illa är den väl inte , förstår inte riktigt. Fullspäckad med info och ändå lättmanövrerad. Jaja *suckar*
Gulle Iza. Tänk vad hon är klok!
Jag förstod precis vad du menade i går. Tror att jag hade känt precis som du i det läget. Sårad och tillintetgjord. Jag beundrar dem som har tid, ork och lust att göra saker ideellt. Mycket jobb och sällan tack och stöd i den utsträckning man förtjänar. Själv anser jag att jag inte har rätt att lägga mig i arbetet i de ideella föreningar jag är med i om jag inte är beredd att själv vara konstruktiv och pytsa in tid och energi. Vilket jag sällan är….
Söt Iza! Så var Disco också, även sista dygnet han var i livet. 🙂 😦 Att vara hemside ansvarig ska man passa sig för. Här på jobb råkade jag bli det och vill ni se en dålig hemsida som vi ska reda ut någon gång i framtiden då jag har lite jobb så gå in på http://www.mykopat.slu.se DEN är suuuupppper dålig och har inte skötts på flera ÅR!! Spotta upp dig nu och skit i vad andra säger!! 😛