Icebug fanclub

Nu är jag verkligen kär! I mina Icebug-kängor. Och nej, jag har inget avtal med Icebug om procent på intäkterna, men jag kanske borde skaffa mig ett sån’t? Både igår och idag har hundpromenaderna varit rejält isiga och halkiga. Men inte för mig. Jag promenerar på precis som vanligt, och väljer gärna is istället för grus där valmöjlighet finns. Nu törs jag nog nästan klassa dom som fjolårets bästa investering.

Hundpromenaden idag bestod av djävulsrundan. Enda rundan av någorlunda längd där man inte riskerar att drunkna på vägen. Detta innebar även att vi gick förbi det nedbrunna huset. Det enda som stod kvar var murstocken och en kakelugn. De uppgifter som lämnas nu är att mannen omkommit. Det rök fortfarande kraftigt och ask-flagor såg vi en bra bit bort från brandplatsen. De som bor som närmaste grannar ska nog vara tacksamma att det är så blött som det är annars vete katten vad som hänt med deras hus?

För närvarande ser det ut så här på vår åker.

x 3. Bilden är tyvärr jättedålig, tagen med gamla kameran som trots allt har kraftigare zoom. Det är väl mamma älg + två kalvar som är på besök. Är det detta som är charmen med att bo på landet? Njae, jag vet inte det jag…

Här kommer två bilder jag tog i torsdags kväll, mitt i värsta snöstormen. Observera att detta är taget på nord- och ostsidan av huset, och det blåste från söder! Snacka om att snön virvlade runt i stormbyarna?!

Och så veckans tulpanbukett (snacka om kontraster?).

Mycket originell färg?! Tyckte ändå dom var lite ”fräcka” när jag stod i blomsteraffären men jag har inte riktigt bestämt mig för om jag tycker om dom eller inte. Men som sagt, de sticker ut. Och piggar onekligen upp!

Avslutningsvis har jag fått ett mail från Gino som jag i egenskap av gudmatte lovat att vidarebefordra.

*********************

Hej!

Husse tyckte att jag skulle berätta litet om hur jag har det.

Husse och matte klagar lite grann över att det är långt ifrån alla bilder som blir riktigt bra. På många bilder syns jag inte alls! Jag är mycket rörlig, säger husse. Han säger att blixten står stilla när jag sätter fart.

Jag har bett husse och matte att skickar över fem bilder.

Först en bild på mina kompisar och jag när vi kopplar av. Jag har fått en säng som alldeles lagom stor, tack och lov.

Här testar jag att springa i full fart mot matte. Jag har fått bra ordning på svansen. Den pekar oftast rakt upp när jag springer och jag klarar av att hålla balansen riktigt bra numera.

På den tredje bilden tränar vi fot, men av någon anledning vänder sig husse alltid åt fel håll när jag sätter mig. Kan någon prata med honom om saken?

Jag har hört att lemurerna i Afrika gärna står på bakbenen när dom vaktar flocken mot fienden. Jag har försökt samma sak och jag ser mycket längre. Om jag kan stå på tå kan jag se ändå längre. Det måste jag träna på.

Sist är det en bild där jag bara sitter i snön och tänker på vad jag ska göra härnäst.

Puss och kram från

Gino