Njae, så illa är det väl inte, men mycket är det … som är lite trasigt.
Datorn är inte ens lite trasig, den är mycket trasig. Efter att ha tillbringat förra veckan hos ”doktorn” är den nu tillbaks där för byte av hårddisk. Jobbets bärbara är med hemma så det är därför jag kan uppdatera här.
Bilen är lite trasig. Ska till doktorn på tisdag.
Tanden är kanske trasig? Ska till tandläkaren på torsdag för kontroll och då får vi se hur illa det är med min spökande tand.
Ögonen är lite trasiga, eller rättare sagt är det kanske dags för nya glasögon? Ska boka tid hos optikern för undersökning.
Hundarna är lite trasiga. På torsdag ska Iza till veterinären för nya prover. Karlsson tonsiller är som dom är, utan bakterier. Så nu bryr jag min hjärna med hur jag ska göra där. Har han ont? Det verkar ju inte så men hur ska man veta? Tydligen kan åtminstone människor leva sitt liv med svullna tonsiller utan att ha ont, men det är ju värre att veta med en hund. Hur det än blir så blir det ingen operation före jul.
Huset kanske är lite trasigt. Eller mycket? Har fortfarande inte fått taget prov för hussvamp men ska ringa Anticimex imorgon.
Karlssons fjärrdirigering som var klockren för några veckor sedan är trasig. Han har insett att det där med kommandon är klart överskattat och sätter sig och (företrädesvis) lägger sig i en farlig fart innan jag varken hinner ge kommando, berömma eller klicka. Nu ska vi träna stadga i sittandet.
Tja, det var väl ungefär det jag kan komma på nu som är ”trasigt”, men det dyker säkert upp något mer snart.
Igår kväll var jag och K på klubben och tränade lite. Då fick matte visa prov på flexibilitet. Vi körde fjärren och jag stod följdaktligen några meter framför honom när en kompis helt plötsligt körde inkallning med sin schäfer, några meter bakom K:s rumpa. K hade precis lagt sig, utan att ha fått kommando, men istället för att framhärda med sittandet bestämde jag mig raskt för att byta moment till ”platsliggning med störning”. Och det skötte han med den äran. 🙂 Han tittade på schäfern men inte en tendens till att resa sig. Efter att ha levt med Iza i några år blir jag överlycklig av sån’t. Det måste vara skönt att ha en lättroad matte. 🙂
Nu kom jag förresten på något mer som verkar vara trasigt:
Mina kommentatorer! Det har plötsligt glesnat betydligt bland kommentarerna. Praktiskt taget de enda som lämnat kommentarer sista dagarna är två ”tjommar” som jag inte känner. Den ena heter något som börjar på Vi och slutar på agra. Den andra börjar på Tram och slutar på adol. De kommenterar ivrigt, ett och samma inlägg hela tiden, och varför ”dom” fastnat för just det förstår jag inte. Det lustiga är att 90% av deras ”kommentarer” fastnar snyggt och prydligt i bloggens skräppostfilter men 10% slinker igenom. Förstår inte varför?