Det enda jag saknar från när jag jobbade, förutom lönen, är den där känslan som infann sig när man gick på semester och visste att man hade (oftast) fyra veckor i frihet att se fram emot. Det närmaste jag kommer numera är när jag åker på lägret på hemmaklubben vecka 30 – det är den ultimata husmorssemestern!
En hel vecka med hundträning, hundsnack, trevligt sällskap och alla måltider serverade – bättre blir det inte. 😁
I år var det, såklart, debut för Pyssel. Maro fick vara hemma och aktivera husse. Pyssel-ungen skötte sig jättefint i miljön med massor av hundar och människor, bortsett från att han gärna ville hångla med alla människor. 😍 Varje morgon blev det skotträning (på avstånd) när det arrangerades platsliggning och det tog han med ro. Sen tillbringades dagarna i spårskogen i varierande väder. Bitvis jobbade han jättefint och bitvis var det hyfsat förvirrat men vad kan man begära av en liten ”knodd” som firade sin femmånadersdag under lägret? Spårapporter har han inte förstått vikten av så det jobbar vi vidare på här hemma, utanför själva spåret, så länge.
Vi hade i alla fall en riktigt bra vecka med min favoritinstruktör, Geir B. Larsen, i spetsen. En härlig grupp var vi med idel trevliga deltagare! 😍
Pyssels bästa kompis, Skojja, var i samma grupp och han var väl möjligen lite besviken på att de inte fick hångla så mycket som han ville. 🤣
Efter lägret var vi hemma ett par veckor innan vi drog iväg med husse, Maro och husvagnen på nya äventyr lite norrut.
Vi började med ett snabbstopp hos Pyssels mamma med familj och framför allt – hans syster. Ja uppfödarmatte och -husse var självklart också med. Valparna hade ett par intensiva och roliga timmar men eftersom det hällregnade ute valde vi att vara inomhus och försöka fota. Det gick sådär. 🤣
Efter en dyr natt på en översvämmad camping i Örebro drog vi vidare till Falun. Pga av sommarens (o)väder valde vi den här gången att ställa oss på Lugnets Camping istället för på A:s gräsmatta. Det funkade fint och avståndet emellan är inte långt. Möjligheterna till promenader runt Lugnet är ju i det närmaste oändliga. Husse och Maro ”knäckte” mördarbacken (från Skid-VM) en dag men jag och Pyssel tog inte i fullt så mycket. 😆
Vi hann med en tur till Rättvik och Pyssel fick debutera på Långbryggan vilket han skötte fint. Massor av folk och fä, elcyklar och permobiler på smal (om än lång) yta och han tog allt med ro.
Jag och Maro fick även till ett kongsök bland Svenska Skidförbundets material som stod helt öppet. Två riktigt roliga sökområden fanns det och han skötte sig jättefint med tanke på hur lite vi tränat. 😍
När vi var ”klara” i Falun drog vi söderöver igen med målet Söderköping. Dit kom vi också, några timmar försenade, efter att ha stått still på E20 på grund av trafikolycka (utan personskador). Då var vi glada att vi hade ett hus på hjul efter bilen som innehöll både toalett och nödproviant. 🙏
Det blev tre nätter på campingen i Söderköping och under de dygnen hann vi bl a med tre solnedgångar över Göta Kanal, ett åskväder och glass på berömda Smultronstället samt ett antal promenader (förstås). Vi hann även besöka min kusin i Åtvidaberg och äta lunch med Tim i Norrköping.
Det blev en intensiv (dryg) vecka. Vi hade i alla fall hyfsad tur med vädret om man betänker hur eländigt väder det har varit efter midsommar. Innan midsommar var det på tok för varmt och torrt men under juli och augusti har vädergudarna kompenserat med råge. 🙈 Det finns flera tillfällen den här sommaren man har varit glad att bo högt över havet och vattendrag. Nu är sommaren över och hoppet om en fin höst lever, än så länge, även om jag får lite panik när mörkret kryper på och det snart är vinter igen. 😭
vallterrier.com 