Jag brukar skryta med att jag har ganska bra lokalsinne, och framför allt, kartsinne. Har ganska lätt för att orientera mig på nya platser, så väl i städer som i skogen. OK, ibland slutar den inbyggda kompassen att fungera, som t ex den gången jag två gånger på en timme fick guidas via mobiltelefoner och bil-tutor ut ur spårskogen. Men … även solen har ju fläckar. 😉
Lokalsinnet är dock ALDRIG så väl fungerande som när det handlar om att hitta till snooze-knappen på klockradion på morgonen! Som en irriterad kobra skjuter högerarmen ut från kroppen (och sängen) och dödar radion. Gång på gång på gång…
I morse hittade armen dit lite mer än fem (och mindre än sju) gånger!!! Tror inte att det är personligt rekord, men det var länge sedan det krävdes så mycket. Varför? Ingen aning. Gick och la mig i ganska normal tid igår så jag kan bara skylla på att sängen var ovanligt bekväm eller nå’t…
Tur att det är helg snart! 🙂
vallterrier.com 
Det beror nog på bristen av solljus. Tycker de flesta verkar vara mer eller mindre trötta, förutom vi som är hemma då och kan njuta av den lilla sol som finns.. 😉
Tack för kommentaren i bloggen, alltid kul med ett nytt namn!
Skrattade gott, känner igen det där med att skryta om sitt lokalsinne:) I höstas fick Sven stå och tuta med bilen efter att jag förvillat mig under ett långt viltspår. Kom tillbaka blodig och helt slut efter att ha släpat mig över en mosse och klättrat över ett mindre berg:)
Du tror inte det har med åldern att göra? att du hade svårt att kliva ur sängen alltså.
Annette; faktiskt inte. Det har blivit lättare ”med åren” men ingen regel utan undantag… 😉
Haha…hittar ALDRIG den knappen. I morse skulle jag upp 07.00 för ett läkarbesök. 07.00 är hiskeligt vidrigt tidigt för oss nattjobbare. Jag hörde överhuvudtaget inte klockan utan gubben min fick väcka mig 5 ggr tror jag. Konstigt, jag HÖRDE den inte alls!?