Uncategorized

Appellspår

Ikväll var det dags för Karlssons andra ”appellspår”. Dvs spår på åker. Han började kanonfint och var hur laddad som helst för att komma iväg. Misstänker att han hade förra gångens korvspår i minnet? Nåväl, han fick vatten på sin kvarn för även den här gången hade jag lagt ut några korvbitar. Inga mängder men någon här och någon där.

Summering:
• Några av vinklarna (det var fem vinklar) tog han klockrent. Vid någon gick han över och ringade jättefint bakåt när han upptäckte det.

• Han tog tre av fem apporter alldeles självmant. Jag sa inte ett ljud förrän han verkligen hade dom i munnen. De övriga två missade han helt och hållet, och jag också.

• Det går inte fort. Eller rättare sagt går det frustrerande långsamt. Förvisso har jag väl schäfertempot i kroppen men nu, på plan mark när jag inte behövde fundera på var jag satte fötterna, blev det ännu mer uppenbart hur långsamt det verkligen går. Han är noggrann och snusar sig fram som en liten dammsugare men tempot måste upp. Förmodar (hoppas) att det kommer när han blir säkrare men i det här tempot kommer vi aldrig längre än till appellen…

Får försöka hålla emot ännu mer i linan för att bygga upp tempot på kampen. Det är dock svårt att veta hur mycket man ska hålla när man är van vid schäferfart och schäferstyrka.

• Han äter. Och inte bara korv. *grrr* Åkern kryllar naturligtvis av rådjursskit och han tar sig en tugga med jämna mellanrum. Vågar inte ryta i för mycket för att han inte ska tappa spårmotivationen… Vet inte riktigt vad jag ska hitta på för att få honom mer motiverad. Matskål i slutet kanske? Men då springer han förmodligen förbi varenda pinne… Vill ha fokus på pinnarna och att ”maten” kommer i samband med dom. *kliar mig i huvudet*

Iza är ju också pigg på att äta i spåret men hon har aldrig tappat fokus utan hela tiden vetat vad hon egentligen skulle göra. Karlsson blir liksom lite som Ferdinand när han hittar en härlig hög…

Hoppas jag hinner med en repris på detta imorgon. Om inte annat blir det i helgen!

10 reaktioner till “Appellspår”

  1. Vad händer om man kör korta, korta, raka spår med en ”vanlig” spårpinne i slutet och att man gör så att varje pinne blir en enorm utdelning på beröm/godis/mat/jakt/kamp?
    Vet inte var jag fick det ifrån men det bara poppade upp när jag läste punkten om tempot.
    Förhoppningsvis kanske det gör att han vill fort fram till pinnarna och farten ökar? Eller? Cyklar jag på läktaren nu? =)

  2. Agnetha; har testat det och det köper han. För att det ska bli riktigt bra måste jag dock ha någon annan (husse?) som drar iväg pinnen utom synhåll och det är inte alltid han är tillgänglig. Men när jag har tillgång till assistent ska jag testa det igen.

    Mysla; nejdå, du cyklar inte på läktaren 😉 Varje pinne ÄR en riktig högvinst även om det kommer flera högvinster i samma spår. Blodpudding eller något annat gott i utbyte och lek i den mån han är intresserad. Just i dom lägena är han dock inte så intresserad av själva leken men blodpuddingen gillar han. 🙂

    Inser att jag kanske inte ska gripas av panik. Det är trots allt en helt ny, och inte helt lätt situation med kortklippt torr stubbåker?! Andra försöket efter att bara ha spårat i skog med mjuk mossa… Och det gick nog faktiskt långsammare idag än vad det gör i skogen så jag får ge det lite mer tid.

  3. Tror också att på idén med ”rörliga” pinnar, men det kräver, som sagt, en medhjälpare. Och ni har ju inte spårat så väldigt mycket så någon panik ska du nog inte känna, hörru… 😉
    Skulle det skita sig kapitalt (vilket det inte kommer att göra) så har ni ju alltid söket…*visslar* Fasen vad roligt det skulle vara med en liten border där!!

    Ha en skön helg!

  4. om du delar upp momentet lite ett kort tag? kör spår med MATbelöning i slutet för farten…och tränar pinnplockande vid sidan med superbelöning på pinnsen!?
    föresten..jag råkade glömma bort din blogg ett tag…big mistake, den är ju urskön och karlsson är en pärla!!

  5. Efter ett riktigt katastrofspår nu ikväll har jag också kommit fram till det. Men inte mat i slutet. Det får bli ett kort spår med en pinne och sen massor av mat – av matte. 🙂

Lämna en kommentar