Dag: 13 mars, 2007

Nu har min favorit-terrier fått ett spår enligt gårdagens tankar. Dvs jag höll emot i linan när han markerade apporten. Och vilken reaktion! Han var halvt hysterisk och frambenen fäktade med utfällda klor för försöka nå apporten den vägen när han nu inte kunde ta den med munnen. Bakom stod jag och hejade på. 🙂 Efter några sekunders kämpande släppte jag fram honom och på returen fick jag en lycklig brukspotatis med apporten i munnen vilket naturligtvis belönades generöst med blodpudding. Det verkar dessutom som om det hade en positiv bieffekt… Han blev betydligt mer fokuserad efter första apporten, tempot gick upp något (utan att han började slarva), han käkade inte en enda barkbit och kissade inte en enda gång! Han kanske kan blir brukshund ändå?!

I morgon blir det lydnad på klubben och på torsdag ska jag göra om detta. Varannan dag känns som en ganska bra dos.

…årets första tussilago idag. Den växte i ett parti där det definitivt ALDRIG kommer åt någon sol…!? Kortet är taget med mobilkameran, i skuggan som sagt, samtidigt som jag försökte hindra vildhundarna från att trampa ihjäl underverket. 🙂

Då var vi där igen. Den här underbara våren när man inte vet man vad ska sätta på sig. På morgonen (dock inte idag) när man ska iväg till jobbet kan det vara frost och på eftermiddagen 20° varmt… Igår mötte jag, på en sträcka av 50 meter, en yngre kille i shorts och T-shirt och en man med dunjacka. Båda var ungefär lika fel. 🙂 Drabbades själv på lunchpromenaden idag. 5°, mulet och ganska svala vindar när vi gick iväg. Strålande solsken under andra halvan av promenaden…

Mellan kl 7 och 10 på vardagarna lyssnar jag på Rix MorronZoo. Oavsett om jag är på jobbet eller hemma. När jag jobbar hemma får radiolyssnandet en ny, betydligt mer högtflygande dimension. Jag får nämligen även in radiotrafiken till/från flygtornet på Landvetter, inte klockrent men ändå. ”Scandinavia one two six Copenhagen clear for takeoff bla bla bla… one eight zero four…” Typ!

Igår kväll blev det som planerat lydnadsträning innan mötet. Började som vanligt med Iza men hon var hyfsat vimsig i skallen, som vanligt. Körde bl a skall och helt uppenbart är att hon tror att kommandot skall betyder ”gapa-allt-du-kan-samtidigt-som-du-hoppar-så-högt-du-kan-och-försöker-
nypa-matte-i-näsan”. När jag använder kommandot ”sst” så är hon åtminstone en halv meter närmare marken även om hon inte sitter riktigt still. Vi försökte oss även på kryp och inkallning med ställande och resultatet var – sådär…

Karlsson däremot visade sig från sin allra bästa sida och konstigheterna från förra veckans pass på klubben var som bortblåsta. Fick L att ställa upp som mottagare på budföring. Hon lyfte upp honom i famnen både i samband med första hälsningen och när han fick springa dit efter avslutad budföring. Det kan bli en intressant upplevelse att få upp den terriern i famnen för han liksom suuuuger sig fast, som en blodigel. Han lyckas stoppa ner sina tassar i fickor, innanför jackan och ja… han vill helt enkelt inte bli nedsläppt. Och skulle man nu var smutsig i öronen eller någon annanstans så ser han till att åtgärda det. Ja det åtgärdas även man inte är smutsig… Om man nu tänder på öronslick (vilket jag INTE gör) så är han förmodligen en mycket trevlig bekantskap. 😉 Jag tycker ju iofs att han är en trevlig bekantskap ändå, men inte just därför.

Hur som helst så skötte han sig riktigt lysande. En lång stund var han även okopplad. Fördelen med det är att jag skärper till mig och blir mycket roligare. Det blir mer lek och mindre godis. Har annars ruskigt lätt att falla in i godisbelöningarna. Fasan är bara att jag ska tappa greppet om leksaken för då blir det race… Det där med att komma tillbaks med leksakerna i de lägena är inte hans starka sida. Tyvärr. Men vi jobbar på det. 🙂