Kategori: Uncategorized

Charmen med att bo på landet är väl dom vilda djuren? Eller? Nåja, de är väl OK så länge de inte stavas Ä-L-G och/eller befinner sig inomhus. När man bor i ett gammalt, relativt ”otätt” hus är det dock sån’t som inträffar.

I morse bedrev jag och Iza småviltjakt. I vardagsrummet! När jag åt frukost (i köket) befann hon sig i vardagsrummet, i trakterna runt soffan och utrustad med en extremt rynkig och bekymrad panna. Signalerna utläste jag som; husmusen!

Således riggade jag en råttfälla med ett russin, stängde dörren och avvaktade. Och efter en timme ca hade ”vi” fått fångst. Dom små skogsmössen är egentligen väldigt söta och jag vill dom inget ont, men att ha dom i vardagsrummet – nej tack! Där går gränsen för att vara djurvän t o m för mig.

I övrigt saknar vi Karlsson idag också. Som den hönsmorsa jag är har jag ringt svärmor två gånger för att kolla läget! Jag menar… han är där flera gånger i veckan och har även övernattat flera gånger så vad kan gå fel? I morgon kväll kommer han dock hem, för att ganska omgående åka till veterinären.

Det intressanta är att Izas vattendrickande minskat radikalt känns det som? Ska fortsätta mäta ett par dygn efter att K kommit hem för att se vad som händer. Misstänker att det är en ”grej” som hon fått för sig, någon form av omriktat beteende. Hon vill egentligen ”bevaka” mig och under tiden hon gör det dricker hon vatten istället. Att det helt enkelt orsakas av stress och konkurrens. När konkurrenten om min gunst försvann minskade även beteendet. Låter det helknäppt? Ja jag vet, men om det nu skulle vara så att jag (eller Karlsson) är grundorsaken, vad gör man då? Omplacerar matte?

***************

Uppdatering, något senare
Nu ringde veterinären. Hon hade fått lite fler provsvar på Iza och riktigt vad de tyder på var hon inte på det klara med utan ville diskutera med sina kollegor. (Det är största fördelen med just den här veterinären. Hon är fullständigt prestigelös och erkänner gärna när hon inte kan/vet något och ser då till att få hjälp vilket känns mycket tryggt.) De, provsvaren alltså, ”spretade” åt lika olika håll och förstod jag rätt var inget av dem direkt jättealarmerande. När jag berättade vad som hänt sedan K ”försvann” var hon inne på samma linje som jag, att det mycket väl kan vara okynnesdrickande. Och dricker hon mer än vad hon egentligen behöver så får ju njurarna jobba extra mycket. Eftersom jag och veterinären, som jag känner hyfsat bra, var rörande överens om att efterfrågan på kärringar, 50-, var begränsad så la vi förslaget om att omplacera matte på hyllan. Vi kom istället överens om att jag ska omplacera vattenskålen! Om den inte står där den alltid har stått, och där hon alltid ska möta mig när jag kommer in efter mina rökpauser, så kanske hon bara dricker när hon verkligen behöver? Det hon konsumerade under gårdagen var för övrigt en ganska normal konsumtion i förhållande till hennes vikt enligt vet. Men innan jag omplacerar vattenskålen ska jag mäta ett par dagar när K är hemma också för att se vad som händer. Och sen ska han utarrenderas något dygn innan nästa provtagning också, så får vi se vad det visar då.

Vi diskuterade även cystan och kom fram till att den förmodligen inte är så akut utan att vi börjar med K:s tonsiller.

Det börjar klarna. Kanske?

Att åtta kilo hund kan ta så mycket plats?! Karlsson är utarrenderad till svärmor på heltid i två dygn så att jag kan få en korrekt mätning på Izas vattenkonsumtion. Och så oerhört tomt det är! Han  motsvarar ungefär 25% av hushållets totala antal hundkilo men rent mentalt är han nog 75%. Iza gör ju liksom inget väsen av sig när hon är ensam hemma.

Åkte ut dit efter jobbet för att ge honom hans ögonsalva och jösses så lycklig han blev när jag kom. Jag undrar vad han tänkte och trodde när jag gick igen? Svärmor hade dragkamp med honom när jag smet ut genom dörren så jag tror inte han hängde med i svängarna.

Har idag bokat ett nytt veterinärbesök åt K. på torsdag kväll. Insåg att det inte går att operera ”fula” tonsiller så han måste väl likt förb….at drogas och tas odling på och petas i en kur antibiotika av ”rätt” sort. Sen får det förmodligen bli operation i Göteborg när kuren är avslutad. Izas hundvakt, P, pratade jag med igår och han kunde ta henne i princip när som helst före vecka 5 så vi får se när det passar.

Det som oroar mig mest i den här soppan är ändå Izas njurar. Vad är det, vad beror det på och kommer hon att må bra och fungera på dietfoder? Inte för att hon verkar må särskilt dåligt nu, hon är precis lika pigg som vanligt, men ändå… Men det tjänar väl ingenting till att spekulera nu utan jag får avvakta provsvaren från nästa omgång.

******************

Gårdagens positiva nyheter var av det materiella slaget; tvättmaskinen är nu lagad och soffbordet på plats. Man får glädja sig åt det lilla…

Just nu snurrar det bara i huvudet. Idag har jag varit hos veterinären med båda hundarna, och bara det var en upplevelse även om jag tog ”en i taget”.

Anledningen till Izas veterinärbesök var att jag tycker hon börjat dricka oroväckande mycket vatten sista tiden samt att jag ville ha ytterligare en kontroll av den misstänkta juvertumören. Med mig hade jag ett urinprov och så skulle det tas blodprov för koll av diverse värden. Då började cirkusen, för något blodprov tänkte hon INTE lämna. Vet inte vad som flög i henne för hon brukar vara foglig i sådana situationer, men inte idag. Det ursprungliga upplägget med mig och en sköterska sket sig. Provtagningsutrustning, hund, sköterska och matte landade i princip i olika delar av rummet. Nästa försök gjordes med två ”hållare”, jag och sköterskan, och veterinären som skulle ta blodprov, men inte heller det gick vägen. Det slutade med att två sköterskor, varav Iza känner den ena ganska väl, fick ta henne och gå iväg och ordna det hela utan min närvaro och se då gick det minsann bra?!

Under tiden dom gjorde det hämtade jag in Karlsson för vaccination, koll av ögat och koll av tonsillerna. Ögat såg bra ut men vi ska fortsätta med salvan ett par dagar till. Jag har dock inte MBL-förhandlat med Karlsson ännu. Tonsillerna var inte OK. Alternativen är: 1) att droga, ta odling och sen ytterligare antibiotika-kur eller 2) att operera. Med Izas tonsill-facit i hand så får det bli operation. Vet inte hur många antibiotika-kurer jag stoppade i henne utan effekt och sen slutade det med operation ändå.

När jag sen skulle ut med Karlsson till bilen så hade bakluckan gått i baklås! Fick slänga in honom i framsätet medan jag gick in och avslutade Izas besök.

När vi höll på med det så hörde jag en bil som larmade. Den lät precis som min? Det var min! Vet inte vad Karlsson pysslade med där i förarsätet men uppenbarligen något som utlöste larmet. Tack och lov är det bara signalhornet som larmar så det är inte tortyr-varning på det. När vi pratat klart om Iza fick hon stanna kvar därinne medan jag gick ut för att försöka få upp bakluckan. Och då bara öppnade den sig?

Under tiden hade Izas provsvar börjat anlända och kontentan var att det förmodligen är något galet med njurarna. 😦 Värdena var väl inte direkt jättealarmerande om jag förstod det hela rätt men helt klart var att det måste utredas mer. Till att börja med får jag arrendera ut Karlsson i två dygn och mäta ordentligt hur mycket vatten hon egentligen dricker, utan hans hjälp? Om två veckor drygt ska hon tillbaks för nya prover. Beträffande den misstänkta juvertumören så trodde vet. att det är en ofarlig cysta. Idag vätskade den sig dock när hon kände efter. Jag har väl förmodligen inte klämt ”tillräckligt” hårt när jag känt eftersom jag inte märkt det. Kontentan är väl att den trots allt bör tas bort och analyseras. Detta glömde vi dock bort i röran så jag väntar på att vet. ska ringa mig så att vi får diskutera färdigt detta.

Sen måste jag försöka hitta en operationstid till Karlsson i Göteborg eftersom dom inte har övervakning på nätterna här i stan. Efter katastrofen som höll på att hända med Iza för ett antal år sedan vägrar jag att ha ett djur liggande där över natten. En klubbkompis hund råkade också illa ut bara för ett par veckor sedan pga att detta.

Och när Karlsson är nyopererad måste jag ha hundvakt till Iza för då ska han ju ta det lugnt… Och när/om Iza är nyopererad så måste jag ha hundvakt till Karlsson så att hon kan ta det lugnt. Dessutom måste detta passa med att jag kan jobba hemma för semester/kompledigt är det inte direkt läge för. Hur jag ska få ihop den här logistiken har jag ingen aning om just nu… *suck*

Varför kan inte djuren helt enkelt vara friska? Så mycket enklare livet vore…

Idag var det alltså dags för den hett efterlängtade tävlingslydnadskursen med svenska mästarinnan. Hade blivit förvarnad av husse att det (för ovanlighetens skull) snöat mer i stan än hemma och det visade sig tyvärr stämma. Dessutom hade det slagit om till plusgrader så vi hade ett rejält lager slaskig snömodd att halka omkring i. Det var inte optimalt. För att uttrycka det milt.

Karlsson var inte sig själv och enkla saker som ”sitt” och ”ligg” låtsades han oftast som om han inte hörde över huvud taget. Och om han av misstag råkade höra så stirrade han oförstående på mig och låtsades som om det var för honom helt okända begrepp…  Oerhört frustrerande och irriterande.

Hur som helst så delades dagen in så att alla hade fyra pass à 10 minuter. Och det var tidtagning som gällde. Rättvist och bra, även om man naturligtvis gärna hade velat fortsätta ibland när tiden var ute.  Jag valde att få hjälp med positionerna i linförigheten och halterna, att växla position från sitt till stå samt ställande under marsch. Det sista 10-minuterspasset utnyttjade vi (läs: jag) till samtalsterapi om platsliggning. Praktiska övningar i just det momentet försökte vi oss inte ens på i det rådande väglaget. Tror att K var rätt nöjd med mitt val av ”stå”-momenten. 🙂
Jag misstänker att det var jag som hade för höga förväntningar, men jag upplevde inte dagen som speciellt revolutionerande. Visst fick jag mig några tankeställare och aha-upplevelser men kanske inte i den utsträckning jag hoppats och trott? Dessutom vet jag inte om deras sätt att träna verkligen passar mig och Karlsson? Ganska låg belöningsfrekvens och ingen, eller väldigt lite, lek? Får nog ta och fundera på detta ett tag, och analysera… Just nu är jag mest fundersam och vet inte vad jag tycker. Får nog även ta och testa på Karlsson under mer gynnsamma väderförhållanden (framåt april eller nå’t?) för att kunna utvärdera om det funkar eller inte för jag vet att väglaget påverkade honom negativt. Visst, det ska fungera även i snöglopp men … njae?

Men vissa tips och trix har jag definitivt tagit till mig och kommer att använda mig av. En intressant sak var att lämna den sittande hunden och ställa sig framför med ryggen mot hunden och säga ”ligg”. Förvånande nog så la sig Karlsson då, men där kan man få ett rätt bra kvitto på hur många dubbelkommandon man egentligen använder *host*. Detta tränas med fördel inomhus med en spegel framför sig så att man ser vad som händer.

Nu sover det lilla livet sött i soffan, och jag förstår honom.

Något soffbord blev det tyvärr inte i kväll heller eftersom husse fick ge sig iväg och jobba. Men den som väntar på något gott… 😉

Den här dagen har bestått av en hel del irritation, uteslutande baserad på i-landsproblem.

Irritationsmoment 1. Vårt lokala Coop-varuhus har hela hösten ägnat sig åt plågsamma kundförsök. I snitt 1,5 ggr i veckan har de flyttat runt hela sortimentet pga golvbyte. Jag gav upp och har handlat det mesta på olika ICA-butiker men nu skulle det vara klart och idag åkte jag dit. Nu fanns det bara gigantiska kundvagnar att tillgå! De var så stora så att de knappt gick att vända i gångarna. Tydligen fanns det några som var mindre som jag såg i butiken, men uppenbarligen alldeles för få för att täcka behovet. Hörde fler som var lika irriterade som jag.

Irritationsmoment 2. Snön! Just nu snöar det för fullt. Inte optimalt alls inför morgondagens tävlingskurs. Det är bara att hoppas på ett rejält omslag till plusgrader i natt annars lär jag inte få mycket vettigt ur lille K. när han hoppar omkring på tre ben för att han fryser om tassarna. Och att träna platsliggning kan vi nog bara glömma…
Irritationsmoment 3. Mitt favoritforum Aktiv Hund har bytt skepnad. Det blir säkert bra när man vant sig vid alla nya finesser men just idag var … fel dag.

Har irriterat mig på en massa andra saker också, till ingen nytta. Och jag har redan glömt vad det var så förmodligen var det inte så allvarligt.

I övrigt har dagen ägnats åt bl a speed-trimning och speed-shopping. Karlsson hade drabbats av diverse konstiga ”utväxter” i form av tofsar, lite här och där. Det värsta är nu bortplockat så nu ser han bara ”lagom” ovårdad ut. 🙂 Speed-shopping blev det eftersom husse, som egentligen skulle vara ledig den här helgen, fick rycka in ändå. Detta innebar att han skulle gå ut med Iza innan han åkte och för att den lilla terriern inte skulle behöva vara ensam alltför länge fick jag skynda mig hem tidigare än tänkt och hann inte med det jag planerat. Några julklappar blev dock köpta. *klappar mig på axeln*
Har även hunnit med att olja in soffbordet som vi hämtade här om dagen (som faktiskt kom utlovad vecka!) och sätta etiketter på 380 klubbtidningar. Och just det, där var ytterligare ett irritationsmoment. Vissa etiketter saknas (mitt fel) så jag kan inte skicka allt på måndag som planerat utan får göra ytterligare en postinlämning senare i veckan.

Dagens planerade spår uteblev pga snön. Har ingen lust att spåra i snö med K ännu. Han skulle säkert lösa det galant men jag vill inte riskera att han börjar använda synintrycken istället för näsan. Dessutom har jag upptäckt att hans pupill i det skadade ögat fortfarande är stor som ett tefat efter de pupillvidgande ögondropparna. Har inte sett honom i dagsljus på hela veckan eftersom jag jobbat och han varit hos svärmor. Ringde vet. och frågade och det ska visst vara så i upp till en vecka! ”Ta det försiktigt med solljus”, sa dom. Det hade ju varit kul om dom berättat det i måndags…  (Irritationsmoment 4). Idag var det nämligen strålande sol kombinerat med snö!!! Dock märkte jag ju att han blev irriterad så han fick gå in ganska omgående och sen tog vi en promenad i den mörkare skogen när solen dessutom hade gått i moln. Jag hoppas bara att det inte blivit någon skada? Han kanske skulle haft en lapp för ögat ändå?

Eftersom husse är på galej ikväll (igen) har jag passat på att äta icke-husse-mat. Den här gången var det dock ingen gorgonzola inblandad utan gul curry! Nu ska vi svimma framför TV:n tror jag, eller snarare framför någon bra, inspelad, film.

*******************

Uppdaterat

Irritationsmoment 5: F d favoritgranne nr 2:s bil stod idag parkerad hos sonen, som övertagit huset. Eftersom jag behövde hjälp med att baxa den tunga soffbordsskivan  (massiv ek) ur förpackningen och husse var ”på rymmen” ringde jag honom för att kolla om han kunde hjälpa till. Han svarar. På Gran Canaria!!! Mycket irriterande. Inte att dom är där, det har dom säkert gjort sig förtjänta av, utan att jag inte är där – också!

Om nu någon, mot alla odds, har missat denna blogg så är det dags att kolla in den nu!

http://www.lifeofleif.com/

Obetalbar! 😀

Så! Marsch iväg nu…

Så var det det där med sökmotorer igen…

enda djur med knäveck på alla fyra ben

Ovanstående har någon sökt på och hamnat hos mig?! Och varför söker man på det? 🙂

Idag kom jag hem från jobbet redan vid 15.45. Slängde ifrån mig mina saker, bytte till hundkläder och iväg ut igen fort som attan tillsammans med Iza för att hinna gå djävulsrundan innan mörkret föll fullständigt, eller åtminstone få fast mark under fötterna (= grusväg). Idag är dessutom en så’n där dag när det egentligen aldrig blivit ljust. Extremt novembrigt med andra ord.

I början av promenaden bäddades vi in i en blandning mellan dimma och duggregn. När det började bli riktigt mörkt och vi fortfarande inte var ute på grusvägen flög det en liiiten, liiiten tanke genom mitt huvud; ”om det varit snö nu så hade det åtminstone varit lite ljusare”. Men se DET skulle jag aldrig ha tänkt för 10 minuter senare hade duggregnet förvandlats till snö och innan vi var hemma hade det börjat bildas ett snötäcke. Jag ville alltså inte ha snö, jag bara tänkte en liten tanke? På söndag är det dags för tävlingslydnadskursen och träna platsliggning med K i snö…? Nä, det tror jag inte riktigt på. Bara att hålla tummarna för att skiten försvinner till dess.

En fördel med risigt novemberväder är att trots allt att man kan passera djävulshuset i lugn och ro. De små ”kräken” klarar väl inte av vädret…?
Idag kom mina beställda CD, så nu har jag något att lyssna på i helgen. Har bara hört delar av Amy Winehouse än så länge.

Igår kväll avåts årets första (och näst sista?) julbord. Åtminstone i offentliga sammanhang. Det var fortsättning på gårdagens arrangemang och var lagom trevligt men det blev inte sent eftersom jag hade en hyfsat hektisk arbetsdag framför mig.

Karlsson öga verkar bli bättre och bättre. Nu syns det inte alls att han är irriterad. Utom när han ska få ögonsalvan förstås. 😉 Frågade veterinären i måndags om hon trodde vi kunde vara med på kursen och det skulle inte vara några som helst problem sa hon, om inget tillstötte. Jag bedömer själv att han verkar vara nästan fullt återställd. På måndag ska vi dock till veterinären för en koll att det läker på rätt sätt av sig själv och inte behöver ”fixas”. Håller tummarna för att allt är OK.

Jag har sett honom!

Han finns!

På riktigt!

.

.

.

.

.

Martin Timell alltså… 😉

Satt och tittade på räkningen från måndagens kvällsutflykt. 2374:- gick utfärden på. Självklart var det värt varenda krona att få hjälp direkt med det trasiga ögat. Men tittar man på specifikationen så…

Ögonundersökning 118,40
Tryckmätning öga 212,60
Klinikavgift jourtid 1568,-

Jag tänker inte hetsa upp mig ens över klinikavgiften. Inser att det kostar att driva ett djursjukhus dygnet runt när det kanske vissa nätter inte kommer in en enda krona, åtminstone inte från akuta besökare. Och jag är oerhört tacksam att möjligheten till akutvård finns inom räckhåll när man behöver den .

MEN, så kommer det jag retar mig på;

Moms 474,75!!!

Tycker att det är oerhört irriterande att det ska vara 25% moms på djursjukvård! Vet att detta diskuterats men inte vilken nivå det kommit upp till. Skattesatserna är ju ganska differentierade på andra typer av varor & tjänster så varför inte en lägre momssats på djursjukvård?

Ungefär lika irriterande är det att glasögon inte är bidragsberättigade. Snacka om handikapphjälpmedel!? Själv skulle jag knappt ta mig nedför trappan, och ännu mindre till jobbet, utan glasögon. Och något jobb skulle jag över huvud taget inte kunna utföra. Nu är det sannolikt hög tid att investera i ett par progressiva glasögon (ja, sååå gammal är jag tydligen, och hur gick DET till?!) för sisådär 6-7.000,- så där rök den digitala systemkameran jag drömde om i somras. *suck*

Jag menar; hör man dåligt så får man en hörapparat, eller får betala en del av kostnaden. Har man ont i en tand så är lagningen rabatterad av staten trots att man faktiskt kan jobba med en utdragen tand istället för en lagad. De som lider av inkontinens får gratis (eller rabatterade?) inkontinensskydd osv. osv. Varför i he****e får man inget bidrag till glasögon? Skulle tro att argumentet är att det skulle bli för dyrt eftersom så stor del av befolkningen faktiskt behöver glasögon. Men det hela blir ju inte mer logiskt för det…

Så; det var dagens inlägg i samhällsdebatten!

Ikväll har jag och Iza varit på stadsvandring på egen hand (eller tass). Det är faktiskt riktigt mysigt när vi går på promenad bara hon och jag. Det händer ju inte alltför ofta numera, men jag tror hon uppskattar det minst lika mycket som jag.

Karlsson öga verkar fortsätta åt rätt håll, dvs det bättre hållet. Mindre knip och kis. Dock har han fortfarande inte förstått vad han ska med ögonsalva till?

Har shoppat lite skivor ikväll också. Sedan jag blev med CD-spelare i bilen så lyssnar jag helt plötsligt på skivor igen. Den här gången blev det Amy Winehouse, Nisse Hellberg och Eldkvarn. Rätt spretig blandning… 🙂 Eldkvarn lyssnade jag mycket på för ett antal år sedan. Har inte hört något av den senaste, Svart Blogg, men det var ”specialpris”, bara 69.-. så då kan man chansa lite. Lite blues med Hellberg kan väl aldrig vara fel och Amy Winehouse blir spännande. Tror jag kommer gilla den skivan!
Imorgon ska jag på ett arrangemang med branschföreningen. En av dagens föredragshållare är Martin Timell. Ska nog fråga honom om han inte kan renovera mitt vardagsrum när han ändå är i stan? Det brukar ju bara ta en timme ungefär när han gör det, så det borde väl inte vara omöjligt? Ett senare flyg hem bara… 😀

************

Och varför i he***te funkar inte radbrytningarna som dom ska – alltid? Naturligtvis ska avsnittet om Timell vara ett nytt stycke, men det är inte alltid man får som man vill … uppenbarligen.

Att den tiden sedan länge är förbi, när man köade halva nätter utanför Svala & Söderlund i Stockholm för konsertbiljetter, kom väl inte som någon direkt överraskning, ens för mig. (Detta utspelade sig alltså någon gång strax efter att ”dom” uppfann hjulet och långt innan ”dom” uppfann internettet.)

Numera är uppenbarligen det roligaste man kan komma på i köväg att, tillsammans med sina vassa armbågar, köa utanför lasarettsapoteket strax före 08.00 en tisdagsmorgon. När dörrarna öppnade sig var jag först in, snabb som en vessla, drog startnummer 001 och tre minuter senare var jag på väg därifrån med Karlssons pupillvidgande ögondroppar i ett säkert grepp.

Jag har idag fått tillfälle att konstatera att en borderterrier har en helt fantastisk muskulatur runt ögonen. Hade jag hälften av dom musklerna i ryggen så… Hur som helst hade han inga som helst planer på att medverka i projekt ögondroppar och -salva men till sist fick han ge sig för grupptrycket från husse och matte. Det är tio gånger enklare att utsätta Iza för sådana här behandlingar. Dels finner hon sig, och så finns det lite mer att ta i.

Dagen har han för övrigt tillbringat i lugn och ro hos svärmor. Jag har tillbringat en del tid med att fundera på hur skadan kan ha uppkommit och kommit fram till att den förmodligen uppstod när han och storasyster ”grovhånglade” igår eftermiddag. Det var i all vänskaplighet men ganska intensivt. Stundtals hade K hela huvudet inne i Izas käft och tyckte det var jättemysigt, men med facit i hand var det kanske inte en så god idé? Dom var söta när dom höll på men när de märkte att de var iakttagna slutade de omedelbums. 🙂

För övrigt så verkar han inte fullt så irriterad i ögat nu ikväll. Visst blinkar han och kniper lite men inte alls som igår, så det går förhoppningsvis åt rätt håll.

I en kommentar till förra inlägget skrev Agnetha att det där med ”tummen i ögat” inte menades bokstavligen utan bara bildligen? Va’! Kom som en total överraskning för mig…? Den här gången känner jag mig dock ganska oskyldig. Men faktum är att jag en gång faktiskt, bokstavligen, satt tummen i ögat på Iza. Helt utan planering. Och helt utan effekt. Tror inte ens hon märkte att det hände och inte behövde vi åka till veterinären efteråt heller…

Tack för alla ”krya på Karlsson”-kommentarer också. Vi gör vårt bästa!

När jag tränade igår tyckte jag att K såg lite irriterad ut i sitt högra öga. Jag och Tytti försökte hjälpas åt att titta i strålkastarljuset men såg inget konstigt. En stund efter att vi landat hemma igen upptäckte jag att han knep ihop ögat ordentligt. När jag försökte titta på det igen knep han ännu mer…

Ringde djursjukhuset här i stan som har öppet till 22. Där svarade dom inte ens i telefon pga hög ”patient-tillströmning”. Ringde då Blå Stjärnan i Göteborg och de tyckte jag skulle komma ner. Sagt och gjort. Lastade in hela familjen i bilen och åkte. Jag lovar; det har ALDRIG varit så långt till Göteborg. Samtidigt var jag tacksam att det inte var en sjuk häst det var frågan om och att vi skulle åka småvägar till Skara med hästtransport efter… Det gäller att se ljuspunkterna?!

Nåväl, när vi kom fram var vi ju förberedda på att det skulle bli en del väntan. Parkering var dock helt ren från bilar och vi blev insläppta på en gång.

Med facit i hand var det tur att vi åkte ner. K har ett rejält sår på hornhinnan! (OK, ca 3×3 mm, men det var veterinären som använde ordet ”rejält”, eller ”stort”.) Det upptäcktes när de grönfärgade ögat, sådär fint som jag sett på ”Djursjukhuset” på TV. Prognosen är dock god, det ska tydligen läkas helt och hållet på någon vecka. Dock kan det behöva lite hjälp på traven så ett nytt veterinärbesök om en vecka får planeras in. Ögonsalva fick vi med oss men ögondropparna fanns inte på djursjukhuset. Ett kvällsöppet apotek fanns inte heller i Göteborg, och självklart inte i Borås. Nu väntar jag på att klockan ska närma sig 08.00, när lasaretts-apoteket öppnar, så att jag kan hämta ut dropparna.

Som grädde på moset fick jag även en kontroll av hans knäleder. Sedan hältan i september har det grott ett litet frö i min hjärna om patella-luxation. Inte för att jag har trott det egentligen, men det lilla fröt hade slagit rot. Frågade veterinären igår om hon var bra på knäleder. Hon sken upp som en sol och sa; JA. Hon hade förvisso inte fått sitt specialist-bevis ännu, men ändå. Hon kände igenom honom ordentligt och kunde inte hitta någonting. Skönt! Det är väl bara att acceptera att jag har en hund som väljer att gå och stå på tre ben ibland. 🙂

Ikväll åkte jag till klubben med enbart lille K i bagaget. Iza fick gå promenad med husse. På hemmaplan. I mörkret.

Bl a så genomförde vi en platsliggning i grupp. För första gången på länge var K okopplad. Han låg mellan favvo-Tarrak, som han betraktar som ett stort mjukis-djur, och en hoffe-tik som han är lite småkär i. Men han låg! Jag var inte långt bort, 4 meter kanske. Men han låg! Känns som ett litet steg i rätt riktning ändå. Det här med platsen börjar kännas riktigt akut nu. Vi är redan och nosar på elitklassmoment för att ha något att variera träningen med så en fungerande platsliggning tills vårsäsongen drar igång vore inte fel. Jag får väl hoppas att den kommande helgens tävlingskurs kan bli en hjälp på traven.

I övrigt körde vi hopp-apport, inkallning med ställande, inkallning med läggande, apportering och – framåtsändande, med koner som grupp. Några gånger gick det faktiskt riktigt hyfsat.

I övrigt har dagen bl a bestått av en möjlig hussvampsdiagnos och en trasig tvättmaskin. Problem nummer två känns oerhört banalt jämfört med problem nummer 1. Det är långtifrån säkert ännu men idag har det varit en fukttekniker här och kollat på möjligheten att sätta in en krypgrundsavfuktare. Han ville ta prover och skicka in för analys för att kunna utesluta den diagnosen. Skulle det vara så illa blir det INTE roligt. Bryta upp alla golv nere och allt som det för med sig. Det är ett stort och stökigt (och dyrt) projekt och vi lär inte kunna bo i huset under tiden. Så håll gärna en tumme för att han har fel!

Första delen består dessutom av att gräva ut såpass att fuktteknikern kan ta sig in och jobba. Nå’n som har en pygmé att hyra ut? Eller … jag kanske kan utbilda Karlsson till förste grävare?

Gå INTE ut på promenad utan handskar när det är +2° och blåser nordanvind!

Livet från den ljusa sidan, med Jack Nicholson och Helen Hunt.
Den gick iofs på SVT 1 i fredags så jag kanske är lite sent ute? Detta var andra gången jag såg den och jag blev lika fascinerad som förra gången över Jack Nicholsons rollprestation som osympatisk neurotiker med tvångstankar. Det han gör, det gör han BRA! Det mest fascinerande är nästan när han lyckas överföra sina tvångstankar på den lilla hunden (griffon?) som han pådyvlats och de gemensamt hoppar över skarvarna i beläggningen på trottoaren. 😀

Har ni inte sett den – SE DEN!

En annan klart sevärd film med Nicholson (om man nu gillar honom) är Galen i kärlek (Something’s Gotta Give) där han spelar mot Diane Keaton.