Kategori: Uncategorized

…men de här tulpanerna kunde jag bara inte motstå.

Och samtidigt hittade jag en bild från som togs här om dagen där man ser Karlssons alla bäddattiraljer. Nu kompletterat med en schäfer och då dög det tydligen. 🙂

Igår kväll blev det, precis som jag skrev, träning av handflate-target. Vad jag ska ha det till? Det kanske ni får se, så småningom. 😉

Låste in mig och K på toaletten för att vi skulle få vara ifred. Han greppade det hela på 2-3 minuter och t o m hoppade upp för att dutta med nosen i min handflata när jag stod upp. Även om han inte är strikt klickertränad så har jag ändå använt klickern på ett helt annat sätt med honom än med Iza som hade några år på nacken när vi började. K testar och bjuder på beteenden i en helt anna takt, även om han också låser sig ibland.

Sen skulle jag byta hund men det var lättare sagt än gjort. Karlsson tryckte in sig mellan toaletten och väggen för han tänkte minsann inte missa några korvbitar. 🙂 Till sist fick jag ut honom och jag och Iza blev ensamma. Tänkte köra samma koncept på henne utan någon som helst tanke på vad jag ska ha det till, utan bara för att…

När vi har klickertränat inomhus har det mest gått ut på att ”peka” ut stolen, kökssoffan, spisen och att stänga lådor. Detta har hon gjort med liv och lust och till priset av en bitvis ganska luggsliten inredning eftersom nyanserat pekande med nosen inte ligger i hennes natur. Nej där är det rejäla krafsanden med tassen, och de kraftiga schäferklorna, som gäller. Detta var heller inte så lyckat när jag skulle lära henne vinka och hon vid något tillfälle var så nära att hon lyckades krafsa mig på låret exakt när jag klickade. Sen hade jag en hund som jagade mig runt huset för att krafsa mig på låret… Ja den hunden gör inget halvhjärtat. 🙂

Nåväl, åter till gårdagen; jag höll ut handflatan en bit från kroppen. Iza stirrade mig i ögonen. Och så stod vi en stund. Sen började hon febrilt titta sig omkring efter stolar, soffor eller lådor att stänga. Ingetdera var särskilt väl representerat på toaletten. Sen testade hon att välta papperskorgen, sju gånger. När inte det dög slängde hon upp tassen på toalettsitsen, ungefär åtta gånger. 😀

Till sist tror jag att hon fick lite grepp på vad det hela handlade om, så nästa gång kommer hon säkert försöka hugga av mig handen, i all välmening. Hon gör som sagt inget halvhjärtat. 🙂

Murphy alltså. Men den här gången har han ett förnamn och det är – ”husse”.

Husse har lyckats sparka till knappen på kupévärmaren i min bil så att den med liv och lust ägnat sig åt att blåsa – kalluft! Och naturligtvis sammanfaller detta med den morgon när det är tangerat årsbästa för minusgraderna och isen sitter som tvåkomponentslim på rutorna.

Kors i taket! Nu har det gått över ett dygn sedan förra inlägget. Det vete katten om det inte är årsbästa? 😉

Igår klurade vi ut en ny promenadväg enligt tidigare planering. Trots husses skepticism blev det jättebra och vi har nu en ny härlig runda på dryga timmen. Just igår var det lite oländigt att gå pga frusen (knölig) mark och bitvis mycket is, men annars var det kanon!

På kvällen körde jag lite hemmaträning med båda hundarna. Ja, Iza fick faktiskt också ett pass! Varje gång jag kör med henne och hon är hyfsat koncentrerad och ”på” så blir jag paradoxalt nog ledsen. Naturligtvis är jag glad att hon är duktig, men jag blir ledsen för att hon har så svårt med koncentrationen och att det då bara blir konflikter mellan oss. För någon härligare hund att gå ett fritt följ med, när hon verkligen gör vad hon ska, finns inte. Då är hon sååå himla läcker! Men det hjälper ju tyvärr inte när man kommer till tävlingsmiljön alt. normal klubbmiljö. Då blir vi bara frustrerade båda två. Men tänk OM jag fått (skaffat mig) den hjälp vi uppenbarligen hade behövt på ett tidigt stadium och vi hade hamnat på samma planet så… För kapacitet har hon den hunden, det är det ingen tvekan om.

Med K tragglade jag starter. Och starter. Och lite … starter. Hans lilla egenhet; att släppa kontakten precis i startögonblicket för att sedan återuppta den, hade fallit i glömska, men i söndags blev jag påmind. Körde massor av enstegsförflyttningar (med klicker) och upptäckte att han har någon form av tics. I 95% av starterna slickar han sig om munnen, samtidigt som han vrider huvudet och blicken framåt i en halv sekund?! Egentligen kanske jag borde lägga mer energi på resten av fria följet där han är ganska ”vinglig”, men just nu fokuserar vi på detta. Och munslickandet tror jag faktiskt inte är en lugnande signal utan helt enkelt ”tics”. 🙂

Nu ska jag gå och träna handflate-target. Jag har nämligen en plan… 😉

Japp, detta är inlägg nummer 1000 i den här bloggen! Om jag valt att bara behandla ett ”ämne” i varje inlägg hade jag säkert varit uppe i 3000, för ofta trycker jag in både tre, fyra och fem ämnen i inläggen.  Men som sagt, nu är det 1000! Och vad är bättre än att fira det med en alldeles hemsnickrad lista/utmaning?

Listan bygger inte på kalla fakta utan mer på drömmar, visioner, förhoppningar… Lite annat har halkat med också, men det är faktiskt ganska lite ”hund”. 😉 Dock är listan väldigt egotrippad, dvs vad vill jag/du. Lösningarna på de stora världsproblemen tar vi en annan gång. Kanske. 🙂

Regler: Länka till den som utmanat dig/där du hittade listan, svara på frågorna, och (om du vill) utmana fem andra bloggare! Det kan också vara lämpligt att meddela dem att de är utmanade.

Tre yrken du drömde om när du var yngre?

1. Ridlärare
2. Veterinär
3. Musikproducent på radio alt. disc-jockey

Tre yrken du skulle vilja prova på?

1. Författare
2. Journalist
3. Fotograf

Tre yrken du inte skulle vilja ha?

1. Läkare/sjuksköterska (jag är ingen omvårdnadsmänniska men är fylld av beundran för de som fixar det)
2. Tandläkare (men jösses, rota i folks äckliga tänder, men det är väl tur att det finns dom som vill)
3. Revisor/ekonom (siffror och jag – nä, ingen bra kombination)

Tre språk du skulle vilja kunna?

1. Italienska
2. Franska (har jag läst i fem år, någon gång på stenåldern, men glömt ca 95%)
3. Finska (vore väl lite häftigt?)

Tre länder du vill besöka (som du inte tidigare varit i), och varför?

1. USA, är det som på film?
2. Australien, jag vill krama en koala!
3. Nya Zeeland, för den fantastiska naturen.

Tre platser/områden i Sverige du skulle vilja besöka (som du inte tidigare varit på)?

1. Blekinge
2. Österlen
3. Någonstans norr om polcirkeln, på sommaren

Tre svenska platser/områden du varit på och vill återvända till?

1. Gotland
2. Bohuslän
3. Skåne

Tre platser i Sverige du skulle kunna tänka dig att flytta till?

1. Skånes nordvästra hörn
2. Skåne, längre söderut
3. Dalarna. Är ju uppväxt där.

Tre talanger du önskar att du hade?

1. Teckna/måla
2. Sjunga
3. Spela gitarr

Tre saker som alltid finns i ditt kylskåp?

1. Loka/Ramlösa
2. Ägg
3. Cigaretter

Tre hundraser du skulle vilja prova på/kan tänka dig att ha, som du inte har/har haft? (Endast för hundmänniskor eller wanna be’s.)

1. Working Kelpie
2. Aussie
3. Riesen

Tre ”saker” du önskar att du var bättre på än vad du redan är?

1. Att träna hund på ett framgångsrikt sätt
2. Att ”mingla”. Att ta kontakt med och prata obehindrat med främmande människor
3. Fotografering

Tre (icke hundrelaterade) ”ämnen” du skulle offra delar av din fritid för att lära dig mer om?

1. Fotografering/Photoshop
2. Hemsidebygge/Dreamweaver
3. Italienska

Tre saker du skulle köpa till dig själv om du hade 10.000:- ”över”?

1. Ett telezoomobjektiv till kameran
2. En extern blixt till kameran
3. En ny Taiga-jacka

Jag utmanar: Agnetha, Mårr, Bacillen, Ingrid och KD

Fick just ett nyhetsbrev från Akademibokhandeln. Något oklart varför, för jag kan inte minnas att jag någonsin handlat från dom via nätet? Hur som helst ombads man att svara på 12 enkla frågor och lätt understimulerad som jag för tillfället är nappade jag, för ovanlighetens skull, på ”erbjudandet”. Man kunde vinna en bok.

Men snacka om mystiska frågor! Några var väl lite relaterade till den litterära världen, men långt ifrån allt. Detta är några exempel på skum-frågorna.

Vilken är din favoritpizza?

Vilket är ditt favoritgodis?

Vilken är ditt barns favoritbok?

Vilken är ditt barns favoriträtt?

Och så var det något om mitt barns teckningar?

Men … ursäkta mig? Jag har inte barn! Och jag äter inte pizza. Inte godis heller för den delen.

Och exakt vad väntade man sig att få ut av svaret på enkäten, med de frågorna? Förmodligen ingenting, mer än att aktivera sina kunder, men det borde väl inte ha varit så svårt att hitta på frågor som kändes lite mer relevanta (bokrelaterade?) och inte diskvalificerade en stor del av befolkningen. Det är ju faktiskt fler än jag som inte har barn, och har man barn har man oftast mer än ett…

Så kom igen Akademibokhandeln, skärp er!

Jag behöver väl knappast nämna att jag backade ur innan det hela var slutfört?

(Och om jag nu valt att etikettera mina inlägg så hade detta ilägg helt klart hamnat under etiketten ”i-landsproblem”.)

Framför TV:n en tisdagskväll i januari:

Fåtölj 1: schäfer

Fåtölj 2: matte

2-sitssoffa: husse

3-sitssoffa: liten terrier

Va?

Det är iofs ingen som har tvingat någon annan till en placering (utom möjligen schäfern som är hänvisad till ”sin” fåtölj och accepterar detta), men ändå?

För några veckor sedan köpte jag några bollar i snöre till K.

Bollarna var kass (håller knappt ett träningspass) men de elastiska snörena helt OK.

På My Dog köpte jag en minikampdutt i läder med litet handtag. Ikväll har jag modifierat kampdutten genom att montera på ett elastiskt snöre från en boll.

Och vad gör den lilla terriern?

Drar i snöret naturligtvis… 🙂

Kan treåriga bt-hanar bli skendräktiga?

Om jag inte visste att svaret är ”nej” skulle jag misstänka att ”valpningen” var nära förestående. Nu har herr K hållit på en lååång stund och bäddat i den stora bia-bädden i arbetsrummet. När han inte fick ordning på fällen ställde han sig på golvet och gav mig den blicken. Och som den curlingmatte jag är transporterade jag genast dit en fleecefilt, men nä … inte heller den dög, trots hans idoga försök att lägga den i rätt ordning. Nytt trampande på golvet och blängande med den blicken, men den här gången på sin curling-storasyster som efter en stund förstod budskapet och reste sig ur (den ganska skabbiga) IKEA-bädden och la sig på golvet.

Nu har friden lägrat sig.

En längre tid har det gnagt i huvudet att vi (jag och husse) borde göra något lite extra om några veckor. Då firar vi nämligen en form av jubileum. Tankar har funnits på resor till varmare platser men … det funkar liksom inte med hundar och plogbilar som ska pysslas om.

Nu på förmiddagen flög f*n i mig och jag började kolla runt på nätet. Efter lite konfererande och ringande hade vi fixat både hund- och plogbilsvakter så då var det bara att ta tag i resten; dvs biljettbokning till The producers (bra platser) och hotellbokning. Och allt flöt på alldeles lysande så nu ser jag fram emot en lyxhelg (nåja) i hufvudstaden om några veckor. 😀

Enda problemet är att jag kommer in i en sådan där intensiv flyg- och farvecka igen. Först kursen för Maria Hagström som innebär en del bilåkande om än inte jättemycket. Sedan två tripper till Göteborg samma vecka och avslutningsvis detta. Efter det kommer jag uppskatta ännu mer att vara hemma. 😉

***

Ute regnar det, och har så gjort i närmare ett dygn. Hur mysigt det blir när marken är stelfrusen med, åtminstone för våra breddgrader, djup tjäle kanske ni kan föreställa er. Nä tacka vet jag den vackra frosten vi hade, men mina åsikter är det väl ingen väderansvarig som bryr sig om. Som vanligt.

Idag vid 16-tiden fick jag äntligen svaret på fredagens datortomografi. Allt var OK, frånsett ett rejält hematom (blodutgjutning) i bukväggen och det var tydligen på väg att resorberas. Men det är väl f*n att det ska gå så långsamt? Nåja, nu kan jag ånga på bäst jag klarar av och åtminstone veta att jag inte förvärrar det hela. Dessutom vågar jag åter stoppa i mig de värktabletterna som verkligen fungerar. Förhoppningsvis räcker det om jag tar dem till natten.

När jag kom hem låg det ett roligt paket på köksbordet (eftersom husse burit in det från brevlådan 🙂 ). Det innehöll tre böcker från Fidofot som har utförsäljning av lagret och därför lämnar 40% rabatt på allt. Då kunde jag inte motstå två böcker (+en blivande present) jag länge varit sugen på: Lyckas med din hund i brukslydnaden av Mette Klavenes och Nosarbete av Maria Hagström. Ska bli spännande att kika i båda. Jag är rätt kass på att läsa faktaböcker från pärm till pärm, oavsett hur intressanta de egentligen är, så det blir nog mer bläddra och läsa lite här och lite där till att börja med.

Och då kom jag osökt in på att det är dags att betala kursen för Maria Hagström som går av stapeln om mindre än två veckor. 24-25:e är det dags och det ska verkligen bli skitkul! Bara att hoppas på lite ökad rörlighet tills dess…

Mot internetbanken!

http://www.nwt.se/kristinehamn/article451858.ece

• …Spotify?
  Frossar i musik av alla tänkbara slag; allt från drypande nostalgi (just nu Best of Bowie) till hiphop, gammal go rock, Amy Winehouse, Duffy och mina nya favoriter Glasvegas. (Frågan är bara huuur man kan döpa sig till något så töntigt? Finns säkert en story bakom det, får nog forska lite…) Med facit i hand skulle jag utan vidare betala 99:-/månad för tillgången till all denna musik
  Edit, lite senare: Glasvegas kommer från … Glasgow. 🙂
• …mina nya högtalare till datorn?
  Jag gillar dem så mycket att jag sitter betydligt mer än nödvändigt vid datorn bara för att lyssna på musik. Och så mycket att jag fyndade högtalare även till jobbet… (200:- på mellandagsrean, och de är helt OK.)
• …min nya skrivare?
  Har just skrivit ut ytterligare en bild på K. Hur många behöver man?

Foto: Christine Ehrlander

Idag blev det äntligen hundträning. Dessutom tillsammans med träningsgänget som något ostrukturerat drog igång i höstas, men se nu … nu ska det bli lite mer struktur. Tror vi.

Det började dock inte jättebra, med +-0°, kulingvindar och bitvis glashal appellplan. Men vi var där, och vi tränade, om än inte jättemycket. Hjärnan (och därmed fantasin) blev hyfsat djupfryst rätt snabbt. Att jag fortfarande är lätt (läs: mycket) hämmad i mina rörelser underlättar ju inte direkt. Minst lilla oförberedda rörelse (t ex slinta på isfläck) gör att det känns som om någon sticker in en kniv i midjehöjd på mig. Att böja sig framåt/nedåt är inte heller jätteroligt, och det begränsar lite när man ska leka med liten terrier. Ett långt elastiskt snöre i leksaken råder till viss del bot på det problemet.

Men som sagt; vi är på gång igen! Äntligen!

Dagens mest konstruktiva var uppletandet vi avslutade med. 15-20 m bred korridor/ruta med fem föremål. Rutan var riktigt stökig med ris, stenar och rotvältor och stundtals var den lilla terriern helt försvunnen i bråten. Men han kom tillbaks varje gång, och oftast med föremål i munnen. 🙂 De gånger han inte hade med sig föremål berodde det på att jag blev nervös (för att jag inte såg honom) och kallade in, och kallar matte så kommer man. 🙂 Ett par irriterande kisspauser tog han i rutan och det får vi jobba på! Det roligaste var dock att det inte var våra  föremål, och att jag inte pillat på dem alls och de var alltså fria från min vittring. Började ju bli lite orolig att han inte skulle bry sig om något annat än min vittring efter all träning på egen hand, men det verkar inte vålla några problem.

***

Insåg idag att det nog var dags att titta till (och vattna) pelargonerna i ladugården. Minns inte när det var sist? 4-5 veckor sedan? De flesta ser dock ut att ha klarat sig rätt bra. En mårbacka hade t o m lyckats hosta upp en liten, liten blomma?! Och en hängpelargon hade krystat fram ett par nya små blad? Det är bra jobbat i några få plusgrader och mitt i vintern. Iofs är det ganska ljust där de står, men ändå. Om ytterligare någon månad är det väl dags att ta in och börja väcka dem på allvar. Riktigt hur det ska gå till, rent platsmässigt, är jag inte riktigt klar över. Skulle behöva bygga ut huset…

Då har jag klarat av det sista avsnittet av Six Feet Under. Slutet var originellt men, tja … bra! En och annan tår föll, men jag är nog inne i en blödig period nu verkar det som. Satt, lite oväntat, och grät till något annat TV-program här om kvällen också? Kommer sakna familjen Fisher och deras ”hang arounds”, men jag får väl lära mig att leva utan dom helt enkelt. Det kanske går? 😉

Det är även slut i (fönster)rutan för adventssljusstakar, -stjärnor och julgardiner. Lite tomt blir det ju, men samtidigt skönt, och man känner verkligen att det går åt rätt håll. För att stärka mig lite var det några fåglar som sjöng som stollar i morse, trots det gråbistra vädret. När sista lådan var återbördad till förrådet satte jag mig blixtfort i bilen och åkte iväg för att införskaffa dessa:

Samtidigt köpte jag glödlampor (!!!) till de nya fönsterlamporna. Naturligtvis fanns inte just 40 W klotlampa med smal sockel i det digra förrådet.

Det enda som minner om julen nu är denna som börjat blomma alldeles nyss så den lär bli kvar en stund.

Och förresten; den stora (positiva) överraskningen i gårdagens Let’s Dance var – Morgan Alling! Jösses, säger jag bara – det hade jag INTE väntat mig! 🙂 Kan nog bli en rolig säsong detta också, bara vissa irritationsmoment röstats ut… Vilka? Nå’t får ni faktiskt räkna ut själva. 😉

Ikväll ska vi se om Borås-kören, mot alla odds, lyckas överleva en vecka till i körslaget?