… och då avser jag inte hallon och blåbär utan mer blåbär och … gurka. Jodå, gurka är tydligen ett bär enligt info lite längre ned.
Jag ber om ursäkt för resultaten av min absolut första kontakt med Chat GPT men när jag försökte få till det lite bättre blev det bara … värre. 😂
Det är ju lätt hänt att man tror att man ska få två hundar som är ganska lika i sitt sätt när man har två av samma ras men … icke! Mina två första schäfrar var ett väldigt tydligt exempel på att det inte är så. Tack och lov får jag väl säga, eftersom den första var ett riktigt måndagsexemplar, på alla sätt.
Så skaffar man en kelpie och sedan en till kelpie. Har de likheter? Inte många faktiskt. Här kommer några exempel på olikheterna som har med deras egenskaper att göra, alltså inte sådant jag eller husse har lärt dem.
EXTERIÖR
Maro har pluggat på rasstandarden och hållit sig till den. Hans korrekta päls känns sträv jämfört med Pyssels.
Pyssel struntar rätt mycket i rasstandarden (förutom färgen) men är såklart alldeles underbar ändå. Lång, silkesmjuk päls, guldlockar vid öronen och en svans värdig en ekorre.
Man tror ju att kelpie nr 2 ska kunna ärva en del av kelpie nr 1:s utrustning eftersom båda är hanar men nej då! Maro är ca fem kilo tyngre, fem cm högre, 5 cm längre och har 5 cm större halsmått. Inte mycket som kan ärvas där. Det är i stort sett bara koppel de kan dela på.
TEMPO
Maro gör allt i 180. Hellre fort och fel än inte alls. Han saknar självbevarelsedrift och att han inte gör sig illa oftare än han gör är en gåta. Ska han hoppa ner från något beter han sig som om han vore Stålmannen, även om det finns ”rimliga” vägar ner.
Pyssel är en tänkare och blir lite avvaktande när han inte är säker på att han förstår. Han kan springa jättefort (zoomies och budföring t ex) men ska han tänka också så går tempot ner. Ska han hoppa upp eller ner på något gör han det mjukt och nästan kattlikt.
IMPULSKONTROLL
Maro; mycket bra. Ser han något avvikande när han är lös stannar han och inväntar vidare instruktioner eller att jag kopplar honom.
Pyssel; mycket dålig. Ser han något avvikande börjar benen jobba och då går det minsann fort.
LJUD
Maro skäller och ylar. När man kampar med honom morrar han vilt.
Pyssel skäller och ylar men morrar nästan aldrig i kamp. Han har däremot ett stort register av läten som täcker in allt från förbannad fiskmås till … katt. Jag väntar bara på att han ska börja spinna också.
SOCIALT
När det ska kelas och gosas är Maro som en pansargris på speed. Brutal! Det är bökigt, stökigt och buffligt. Det är klor och tänder. Han kan inte vara still i mer än max 10-15 sekunder sen ska han byta ställning. Han skulle aldrig somna bredvid en och rör man honom när han sover blir han livrädd och svarar reflexmässigt med tänderna innan han hinner analysera vem eller vad det är.
Han tycker att barn är konstiga människor så dem får han slippa. Han har heller inget behov av att hälsa på vuxna människor han inte känner.
Pyssel är mjuk. Umgås på ett mjukt sätt både med oss och med främmande, gärna med tungkyssar. Han kan ligga i knät och sova, helt trygg med att vi ser till att han inte ramlar ner. Lägger sig gärna på rygg för att få kli på magen. Kommer man åt honom när han sover händer … ingenting. Han ligger gärna vid fotänden i sängen på nätterna och råkar jag putta till honom med foten händer ingenting, mer än att han möjligen kryper närmare i hopp om lite magkli.
Barn är guds gåva till kelpiesarna tycker han och alla tvåfotingar borde vilja hälsa på, och hångla med, honom. Vill de inte ser han mycket förvånad ut.
MORGNAR
Maro praktiserade kraftfull HLR samtidigt som han ropade MAT! när han sov i sovrummet. 😆 Nu har han själv valt att sova nere vilket i ärlighetens namn leder till behagligare uppvaknanden.
Pyssel kollar noga att jag är vaken och kommer då smygande och lägger sig bredvid (eller på) mig för att jag ska klia magen och baksidan av frambenen. Hittills har han aldrig propsat på att vi ska gå upp, det beslutet får jag ta, så jag vet inte hur länge han skulle kunna ligga kvar men det är sååå mysigt. 😍
LEK
Maro struntar högaktningsfullt i själva leksaken och siktar bara på ”snöret” (och i förlängningen, bokstavligen, mina händer). När man vill avsluta gäller det att ha godis till hands om han ska släppa. Om jag släpper taget så drar han iväg med leksaken. Ropar man så kommer han tillbaka – utan leksak.
Pyssel greppar bara i själv leksakerna. Skulle det bli fel någon gång, så att han får tag på snöret, rättar han omedelbart till sitt grepp. När det är dags att avsluta så räcker det i regel med ett enkelt ”tack” så spottar han ut. Släpper jag taget stannar han, lägger ner leksaken och vet inte riktigt hur han ska hantera situationen. Slänger jag iväg något kommer han tillbaka med det direkt, utan omvägar.
TEMPERATUR
Maro älskar sol och värme och har aldrig dragit ner på tempot oavsett hur varmt det är. Han förhåller sig, i alla fall numera, neutral till snö och kyla.
Pyssel är som en liten kamin på fyra ben. Han avskyr sol och värme. Kan han smita in i skuggan när man tränar så gör han gärna det. Minusgrader och snö att rulla runt i är favoritvädret. 😆
MAT
Maro äter allt, utan att fundera på vad det är och helst utan att tugga. Allt från fästingtabletter och mediciner till grönsaker.
Pyssel är mer skeptisk. Sin mat äter han utan att tveka men han tuggar noga, åtminstone när det serveras torrfoder. Får han godis som han inte ätit förr, eller får godis av någon annan, tar han emot, lägger det på golvet/marken och inspekterar noga innan han tuggar i sig. Grönsaker och fästingtabletter är verkligen inte hans grej. 😝
FÖREMÅL
Maro har massor av ”mjukisdjur” som han älskar och de ligger spridda över hela huset. När man tränar duger det med vad som helst, bara det finns ett snöre.
Pyssel bryr sig inte om Maros mjukisdjur. Någon enstaka gång kan han plocka upp något och slänga iväg det men tappar intresset lika snabbt. När man tränar är han ganska kräsen. Helst ska det vara långa, yviga, luddiga saker som … rör sig.
DÖRRAR
Maro tvekar inte om en dörr står på glänt. Går den utåt puttar han upp den med nosen. Går den inåt öppnar han med tassen.
Pyssel skulle aldrig få för sig att försöka öppna en dörr som inte är helt stängd, ens om den är såpass öppen att han nästan kommer igenom. Han väntar artigt tills man öppnar tillräckligt mycket så att han kommer ut/in utan att dörr eller karm vidrör hans luddiga kropp.
SERVICE
Maro plockar upp och levererar allt man tappar. Handskar, strumpor, bestick, batterier what ever.
Pyssel skulle aldrig komma på tanken att plocka upp något spontant. Tränar vi funkar det men är matte slarvig när han är ledig kan matte faktiskt böja på ryggen. 🤣
SAMMANFATTNING
Båda har sina för- och nackdelar både i träning och i ”privatlivet” och jag älskar dem båda. 🥰 Självklart finns det likheter också men det känns ändå som om de är färre och skulle kunna stämma med vilken hundras som helt. För att sammanfatta det hela så är Pyssel en ganska försiktig hund och Maro är … oförsiktig. Pyssel kan ta det lugnt, Maro har alltid bråttom. Pyssel är mjuk på både utsidan och insidan, Maro är hård på utsidan men mjuk på insidan.
Jag avrundar med ytterligare några plågsamma Chat GPT-försök. 😆🤣 Två feta kelpies blev det först och den chokladbruna fick någon sorts tan-tecken jag inte bett om. 🙈 Och sen blev det ännu konstigare. 😆 Nåja, jag kanske lär mig, eller också återgår jag till default-läget Våga Vägra AI. 😅
vallterrier.com 