Jag har alltid tyckt att klubbmästerskap har varit en rolig grej. En del tycker ju att det är helt oviktigt, ointressant och under deras värdighet på något sätt men jag tycker det är kul. Någon ställer upp och arrangerar (i år var denna någon bl a jag) och då är det trevligt att folk vill delta. Dessutom brukar det bli en trevlig dag bland goda vänner och det är en bra möjlighet att träna på att tävla eller starta upp en ung hund under avslappnade former. Jag har nog deltagit i vartenda KM de senaste ca 20 åren så vitt jag kan minnas.
I år var det dock på väg att bli ett mellanår med en hund som jag lovat, på heder och samvete, att han ska slippa tävla igen eftersom han inte är bekväm i situationen. Den lille krabaten hade säkert gärna varit med men han har inte riktigt det som krävs, än. 😅
Så vad göra? Jo, man kollar med Kis matte om man får låna henne och det får man. Dessutom får man för sig (mig!) att starta henne i KM i bruks, förutom rallyn. Hon har ju tävlat bruks, för typ 10 år sedan, och är uppflyttad ur appellen men sedan har det varit lydnad på hög nivå för hela slanten och de sista två åren rally med mig. Spårar gör hon då och då med sin matte men vi har nog bara spårat tillsammans en eller två gånger. Men vi hade ju två veckor på oss, hur svårt kunde det va’? 😂
Två veckor är inte så mycket som det låter. Det är mindre! 😱 Närmare bestämt fyra träningstillfällen hade vi på oss att fixa ett vingligt framförgående, kryp, hopp-sitt- hopp (där hon hade svårt att få ut avståndet på andra sidan hindret och drog iväg väldigt snett) och den lätta rumpan i apporteringen. Kastade apporter förekommer ju inte i lydnaden numera, men wow så kul sa hon! Resten av momenten i lägre klass är ju ungefär samma som i lydnaden så det var inga större problem. Vi löste allt utom krypet. Det har hon aldrig riktigt förstått sig på och trycker antingen hakan i backen eller går upp men hon är väldigt söt när hon försöker. Till råga på allt skulle vi rosta av rallyn men där verkade det mesta sitta när vi ”freestylade” – utan skyltar – så det la vi inte så mycket krut på! Ja två fältspår hann vi med också.
När det var dags för brukset, i lördags, piskade stormen Babet blötsnö i våra ansikten, det var typ +-0° och längs vägen till klubben låg det ganska många träd som rasat men var undanröjda. Det kändes väl sådär… 😱
Väder har dock aldrig bekymrat Ki så hon flängde iväg på appellspåret (alla kör appellspår oavsett vilken klass man egentligen tävlar i) och löste det fint med alla pinnar in. Lite strul i andra vinkeln men annars så… 😍
Sen blev det lydnad och budföring och jag kan inte vara annat än nöjd med poängen. 🥰 Krypet nollade vi, som väntat och platsen bestämde jag att avstå på morgonen när vädret var som värst. Hon har dessutom varit lite tveksam på vad jag menar när vi har tränat det (bara hon och jag) och haft tendenser till att tassa efter mig när jag lämnat. Och så snackade hon bort lite poäng, som vanligt, men resten – efter den sparsamma träningen.
Vi kom 2:a på KM men det lägger jag ingen större vikt vid. Vi var bara fyra deltagare och två av dem använde det mest som ett tävlingsmässigt träningstillfälle men denna fantastiska lilla hund, 12,5 år gammal, går in och bara gör detta tillsammans med mig efter att vi knappt setts sen i april när vi tog rallychampionatet. Man kan ju inte bli annat än varm i hjärtat. 🙂
Dgen efter var det dags för rally-KM. Med facit i hand skulle vi kanske ha lagt lite av den begränsade träningstiden på att träna banor? Det gjorde vi inte. 🤣 Hon kändes ganska samlad inför vår entré men när hon kom in bland skyltarna brakade det loss… 😂 Jösses så mycket bus man kan hitta på fast man är 12,5 år gammal (ung?)! Man kan ju inte annat än skratta åt att en hund i den åldern fortfarande kan vara så pigg, galen och full av bus. Det blev mest fort och fel och vi har nog aldrig haft ett så fullklottrat protokoll med oss hem. 😂🙈
Nåja, nu är vår gemensamma tävlingskarriär definitivt över. Vi debuterade på rally-KM för två år sedan så det här kändes som ett lämpligt och fint avslut och det blev minnesvärt av flera anledningar. 😂😍
Tack Ki för två fantastiska år och stort tack matte, än en gång, för att vi har fått möjlighet att göra detta tillsammans.
Nästa år hoppas jag på att Pyssel kan vara med och träningstävla, i en eller flera grenar. 🥰 Han äter och växer men jag återkommer med detaljerna en annan dag.
vallterrier.com 