Arkiv för september, 2007

Debut två avklarad med hedern i behåll

Nu är vi hemkomna efter ytterligare en tävlingsdag och vi har inte skämt ut oss alltför mycket. ;-)

Idag var det KM i lydnad som stod på programmet och det var debut även för min del. Har ju aldrig tävlat lydnad, utom möjligen på någon kursavslutning med min första hund och det är väl 10-12 år sedan och preskriberat vid det här laget.

Pga en hel del återbud så blev vi bara nio startande men det tog sin tid ändå. KM avgörs genom att alla först kör den klass dom ”är” i, dvs klass I för vår del. De som sedan vinner eller har poäng som räcker till ett förstapris går till final med lite speciella moment, sluten bedömning och koefficienter som lottas i efterhand. Spänning är alltså på topp ända in i det sista, åtminstone för de som gått till finalen. Nu drabbade ju inte detta oss idag, och det var inget jag räknat med heller med avstådd platsliggning.

Den lilla terriern skötte sig faktiskt jättebra, men jag tror jag ska skicka in en motion om en ny bedömningspunkt liknande helhetsintrycket. Initiativförmåga! Där hade pysslingen fått en klockren 10:a, jag lovar. :-)

För att ta det hela från början då (och jag lovar att detta är sista gången på åtminstone ett halvår som jag ska rabbla poäng och domarkommentarer här):

Platsliggning: avstår

Tandvisning: 10
Vet inte hur korrekt detta var med en 10:a här? Han satt ju inte still men lät ändå villigt sina tänder beskådas?

Linförighet: 8/8 ss, ls, vp (= snett sättande, långsamt sättande, växlar position)
En klar uppryckning från igår, men han kan bättre!

Läggande: 9/9,5 Långsamt
Jag såg ju inte vad som hände eftersom jag hade ryggen emot…

Inkallande: 9,5/9,5 Hoppar på föraren
Jo, så var det ju.

Ställande: 6/5 Långsamt, dk, många steg
Vet ju att detta inte är klart så där har vi att jobba på. Han tror fortfarande att ”stanna” betyder att han ska stå 2 meter framför mig så det får vi träna in med nytt kommando.

Apportering: 8/7 Tugg, tjuvstart, reser sig
Här hade jag tydligen klantat mig och hållit apportbocken för högt så att han var tvungen att resa sig för att kunna gripa den. Klantmatte, skärpning!

Hopp över hinder: 0/0
Karlsson satte full fart mot tävlingsledaren som hade fickorna fulla med apportbockar. Mycket roligare än att hopp just då. :-) Vi tränade ju i fredags på att låta bli apportbockar som låg på plan, men apportbockar i fickorna på folk har vi visst missat…

Helhetsintryck: 8/6,5

Totalsumma: 122,5

Om inte om hade varit (igen ;-) ); dvs om vi haft 30 poäng på platsen och poäng på hoppet som han egentligen kan så hade det alltså varit ett förstapris och uppflyttningspoäng (om det varit officiellt)! Nu är det hårdträning av platsliggning som gäller. Mycket annat också självklart, men det är den största käpphästen. Helgen har varit väldigt givande på så sätt att vi nu vet ungefär var vi står, var de svaga punkterna sitter och kan lägga upp träningen därefter.

För de initierade, som funderar över dubbla domarsiffror ovan, kan jag meddela att ja, vi har två domaren även på lydnaden när det är KM.

Även idag lyckades vi fastna på bild. Jag är ju normalt klubbens ackrediterade pressfotograf men när jag tävlar själv får jag lämna över kameran till någon annan och så här blev det idag.

070930b.jpg

Tänk om han gått så fint hela tiden?!

070930c.jpg

Om inte jag klantat till det så…

070930a.jpg

Till sist ytterligare en bild från igår kväll. Batteriladdning pågår! Det ser nästan ut som om Iza försöker överföra lite energi till lillebror. Hon stod så en bra stund innan jag fick tag på kameran, och då var hon ännu närmare. :-)


Trött brukshund…

070929b.jpg

…efter (ganska) väl förrättat värv. :-)

(Det som ligger mellan hans framben är ett saligen ifrånsomnat tuggben.)


Ömsom vin, ömsom vatten…

Så var debuten avklarad och det gick väl si. Och så.

Arrangemanget skulle inte börja förrän klockan 09.00 idag, och det hade ju sitt pris. Vi kom alltså inte hem förrän vid 17.30, så att jag inte uppdaterat alla nyfikna tidigare har sin förklaring. Egentligen orkar jag inte nu heller (borde ställa mig och laga mat) men jag gör ett försök ändå.

Appellspåren skulle gå sist och med lite felaktig beräkning av tidsåtgången för domarnas transporter runt lägre, högre och elitspåren så fick våra spår ligga i ca 1,5 timme. 40-50 minuter står det i regelboken så i kombination med mycket kraftiga vindar så var jag lite tveksam till hur det skulle gå. När jag la spåret så flög det dessutom iväg en hare tvärs över andra sträckan.

Karlsson kom i alla fall iväg fint och jag kom ihåg att stå kvar och släppa ut linan till 10 meter. Han plockade första pinnen fint men när det var dags för vinkeln så hände något. Inte något som hade med vinkeln att göra men något hade uppenbarligen satt sig på tvären i halsen på lille herrn för han stannade flera gånger och hostade, harklade och såg ut som om han skulle spy. Där var jag på väg att bryta men som tur var lyckades jag aldrig fatta något beslut innan han bestämde sig för att fortsätta. Sen spårade han riktigt fint och plockade andra pinnen och slutet. Jag hade tydligen (helt omedvetet) klantat mig i ”spyvinkeln” och kortat av linan så det fick vi lite avdrag för men slutbetyget blev ändå 8/8,5.

Tillbaks på klubben fick alla andra klasser köra sin lydnad innan det var vår tur. Platsliggningen (50 poäng) avstod vi, som planerat. Var lite sugen på att ändå lägga honom men lyckades behärska mig.

Därefter var det budföring. Tjuvstart! Jag hann inte mer än koppla loss och räta upp mig (hann inte ens få ner kopplet i fickan) innan han drog som en avlöning. Förutom studs på mottagarens ben var det dock skitsnyggt och han stannade inte ens och skällde ut mottagaren för att han inte fick godis. ;-) Men, det kostade ytterligare 20 poäng. Nu vet vi vad vi ska träna på där iaf. :-)

Lydnaden var; ömsom vin, ömsom vatten. L

Linförighet: 6,5/5. Orkar inte ens redogöra för domarkommentarerna… *suck*
Om man nu ska skylla på nå’t, och det ska man ju ;-) , så får jag skylla på att Karlsson var nykär. Och i början av linförigheten kom föremålet för hans nya kärlek, tollaren Strimma, och gick förbi ganska tätt. Han blev väldigt skeptisk till att hon gick upp på övre plan och han skulle vara kvar på den nedre?! Tror inte vi fått några kanonpoäng ändå för han var minst sagt förvirrad, men som sagt, nå’t ska man ju skylla på.

Framförgående: 8/8. Stretar
Stämmer så bra, men sååå farligt var det inte och annars var det snyggt. Jättefint och rakt stopp på första sträckan, något lite snett stannande på andra.

Platsläggande (under marsch): 10/10!!!!
Höll på att få hjärnblödning när jag såg att den ena domaren visade 10 och den andra 0?!? Det visade sig dock att det fattades ett blad i domarblocket så när den ena domaren visade 10:an för publiken blev det 0 åt mitt håll. :-)

Inkallande; 9,5/9. Dåligt avslut.
Tja, han använde mitt ben som bromskloss. Igen.

Apportering: 5/0. Går ur hand.
Jag kan inte göra annat än – le. Han satt kvar jättefint när jag kastade, ut som ett skott vid kommandot och grep apportbocken (möjligen lite slarvigt) men sen … kom han på att det faktiskt stod en massa människor och tittade på bara honom så det var helt nödvändigt att springa ett ärevarv och vissa upp sitt fina fynd för alla domare, skrivare, tävlingsledare och publik. Men han var extremt glad och lycklig när han gjorde det, och väldigt, väldigt söt. Det var nog därför han fick en 5:a av ena domaren för det var egentligen en klockren 0:a även om jag fick styr på honom till sist. :-)

Hopp över hinder: 9,5/9. Långsamt sättande, nosar.
Tja, har man näsan i backen (på andra sidan hindret) så är det lite svårt att samtidigt få ner rumpan. Men annars var det snyggt, och utan startskall!

Totalpoäng; 182,25.

Nu vet vi iaf vad vi har att träna på (t ex att invänta kommando på budföringen, apporteringen och platsliggning i grupp), så sen ska vi nog få till det. 224 p. krävs för uppflyttning. Platsen och budföringen är ju totalt 70 potentiella poäng så det finns hopp. :-)

Just nu är jag måttligt sugen på att köra KM i lydnad imorgon, men det blir nog bra. :-)

Avslutningsvis en liten bild från dagens övningar; återhoppet.

070929a.jpg

Fotograf: Tytti

(och JA gammelmatte, det ÄR dags att trimma honom. Både under magen och under svansen. :-) )


Också ett fredagsnöje?

Har man inget annat för sig en fredagkväll så kan man ju alltid shoppa lite. Jag har just blivit med ny bilstereo. Med CD! Den som satt i bilen när jag köpte den härstammar väl från någonstans i höjd med jesu födelse och har bara kassett, men nu passade jag på när stans ”hippaste” bilradiobutik ska lägga ner och säljer ut grejor till riktigt bra priser. Det var bara det att jag glömde detta på väg hem från jobbet så det fick bli en utflykt efter fredagsmiddagen istället. Det gick rätt smärtfritt. (Enda problemet var att jag missade vinet till maten.) De värsta köerna hade liksom lagt sig klockan 19.00 på fredagkvällen. Nu gäller det bara att ragga upp någon tekniskt bevandrad kamrat som kan montera den också. Husses kusin ligger illa till. :-)

Ikväll blev det ett sista lydnadspass med Karlsson innan klubbmästerskapet imorgon (och på söndag). Det är inte utan att man ibland undrar om det inte borde stå border collie, istället för borderterrier, i stamtavlan. Maken till motiverad och fokuserad hund har jag aldrig haft. (Nu har jag ju bara haft två innan honom, men ändå.)

Jag fick nog en stjärna i lydnadshimlen också. Jag insåg nämligen att det är bra att träna med apportbock liggande på ”plan”. Hade jag kommit på det lite tidigare, än kvällen innan tävling, hade jag kanske fått två stjärnor? Med både min första hund och med Iza har jag nollat diverse moment pga av för stort intresse av apportbockar som legat och skräpat, så det vore ju fint om man kunde undvika det med tredje hunden.

Efter en tillsägelse förstod K att det INTE var tillåtet att ta den när och hur som helst. Det var lite jobbigt och läskigt, och i början när jag körde fritt följ förbi apportbocken så gick han en stor lov, in bakom mig, precis när vi passerade. Var ju lite rädd att han inte skulle vilja apportera den sen när det var tillåtet, men det var inga som helst problem. Full fart både ut och in, som vanligt. Det blev en form av externbelöning. Körde även inkallningar precis förbi (nästan över) apporten och han blängde ilsket på den men behöll farten i inkallningen.

Det ska bli spännande att se hur det går imorgon. Klubbmästartiteln lär vi ju INTE kunna aspirera på eftersom vi troligen avstår platsen, men det ska bli kul att se hur många poäng vi kan skrapa ihop (i ösregnet). Bedömningen brukar vara lika tuff som på officiella tävlingar, och förhoppningsvis är det inhyrda domare, så det bör kunna bli ett bra kvitto på var vi står.


Terrier på genrep

Idag insåg jag att alla appellspår, dvs åkerspår, Karlsson gått efter sommaren har varit på samma j***la åker, den bakom huset (nädå, jag är inte alls lat… ;-) ). Den med alla rådjuren, om ni kommer ihåg?
Den är förvisso perfekt för detta ändamål men ibland kanske man ska varierara sig? Eller?

Ikväll stegade jag således iväg till grannåkern. Ja ibland måste man vara lite wild & crazy! Den är slagen betydligt senare och har mer en look av stubbåker. Kombinerat med lera. Och smärre sjöar.

Hur som helst så skötte sig K ungefär lika bra som vanligt. Lite jobbigare var det nog i vissa vinklar men det blåste också ganska rejält. På sista sträckan blev han lite förvirrad av nötkreaturen som gick på andra sidan vägen, men han kom över det också till sist. :-)

Vi får se hur jag gör imorgon? Ytterligare ett spår kanske, inför lördagens klubbmästerskap? Eller kanske lite lydnad? Eller både och? Eller ingenting? Den som lever får se!


Det där med sökord. Igen.

Om man ”googlar” på älgloppa eller älgloppor så hamnar den här bloggen på andra sidan med träffar. Förra veckan låg den på första sidan, på femte plats. Fantastiskt! Och nu halkar jag nog upp en bit i sökmotorerna igen, efter det här inlägget. :D

Det har flera dagar i rad varit det ”ledande” sökordet för att hitta hit. Intresset, äcklet och fascinationen över dessa kräk är uppenbarligen stort ”out there”.


Hur man rensar en åker!

Jag kunde självklart inte hålla mig. Liiite hundträning fick det bli efter att jag uträttat viss ”nytta”. Det var bara ett problem. På åkern bakom huset, strax utanför tomtgränsen, betade fyra rådjur. Dessa djur är halvtama och flyttar inte på sig i första taget.

Således tog jag ut Iza, på andra sidan huset, och tränade – skall! Tydligen lider rådjuren av viss självbevarelsedrift trots allt, för dom försvann. Som jag tidigare konstaterat, själva skallet är det inget som helst fel på. Mycket kraftfullt! Att Iza studsar upp och ned brydde sig inte rådjuren om (eftersom de inte ens såg henne, annars hade de nog dött av skratt), de tog det säkra före det osäkra och flydde fältet.

När det var Karlssons tur var det alltså lugnt på viltfronten. Han fick lite apportering, eller snarare anti-apportering. Dvs jag kastade apportbock och hämtade själv när han satt kvar. Det skötte han briljant. De två gånger han verkligen fick hämta skötte han sig också utmärkt. Sen körde vi framförgående och avslutade med platsliggning. Mitt under platsliggningen kom husse hem. K:s svans påminde om en förgiftad mixer, men han låg!

30 sekunder efter att sista hunden var instoppad i huset igen var rådjuren tillbaks på åkern.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.